Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Eldningsanordningar
vid maximalt kontinuerlig belastning:
(A =10 t/h, v antages = 84 %>)
, _ /10 • 86 \2 T _
hg = 26,25 s . —3,6 = 43—3,6 = 39,4 mm vp
vid spetsbelastning:
(Ä=ll t/h, v antages = 82 %>)
hg - 26,25 | ^ | —3,6 = 54,6—3,6 = 51 mm vp
Draganordningen dimensioneras för att vid utträdet ur luftförvärmaren ge det sta*
tiska tryck, som erfordas vid spetsbelastning.
Tab. 5: i. Exempel på i brännkammaren överförd värmemängd enl. ekv. (40). Se s. 983.
t, b antagen °C <7*=0-077 (lé) - 840 kcal/m3n i —q max s kcal/m3!!
1 200 47 080—840 = 46 240 355 668—355 = 313
1 100 35 540—840 = 35 700 275 668—275 = 393
1000 26 260—840 = 25 420 196 668—196 = 472
Olja .................... 1,25—1,4
gas .................... 1,2—1,35
kolpulver .............. 1,25—1,5
Allmänt om roster
Den totala rostytan Fr (m2) är hela den
yta hos rosten, som är täckt med bränsle
och försedd med öppningar för lufttill*
förseln. Om rosten lutar, räknas den lu*
tände ytan, sålunda ej den i horisontal*
planet projicierade.
Den fria rostytan Erf (m2) är summan
av alla luftöppningar i rosten (rostspalter,
dyshål).
Den fria rostytan göres alltid så stor
som möjligt i förhållande till den totala.
Den övre gränsen bestämmes av den min*
sta tjocklek, roststavarna kunna ges ur
tillverkningssynpunkt, och den största
spalt* eller hålstorlek, som bränslet tillås
ter utan att rostgenomfallet blir alltför
stort.
Kap. 6. Eldningsanordningar
Eldningsanordningar för fasta
bränslen
Luftöverskottsfaktorn
För erhållande av fullständig förbrän*
ning räcker det icke att endast tillföra
den teoretiskt erforderliga luftmängden,
utan man måste arbeta med ett visst luft*
överskott. Den s. k. luftöverskottsfaktorn
är förhållandet mellan verkligt tillförd och
teoretiskt erforderlig luftmängd. Dess un*
gefärliga värde vid olika eldningsanord*
ningar och bränslen är:
för stenkol vid handeldning .. 1,7—2,o
mek. beskick*
ning ........ 1,4—1,7
vanderrost .. 1,35—1,55
brunkol vid mek. rost .... 1,3—1,4
antracit och koks ...... 1,4
MASKINTEKNIK
995
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
