Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅNGPANNOR
slagna bågvalv, vid större rostbredder
som hängvalv.
Kedje? och vanderroster äro numera i
regel utförda med ett antal luftlådor (zo?
ner) under rostmattan, som tillåta zonvis
reglering av lufttillförseln till fyren.
Dessa roster lämpa sig väl för de flesta
kolsorter.
Tillsatseldning med träbränsle, som till?
föres genom störtrör i eldstadens front?
vägg går bra men bör träbränslet ej ha
en fuktighetshalt över 45 à 50 %>. För?
bränningsluften bör helst förvärmas vid
trätillsatseldning.
Sekundärlufttillförsel ordnas vid tänd?
valvet i eldstadens frontvägg.
Förbränningsförloppet kan räknat från
rostens framända indelas i antändnings?
zon, avgasningszon, koksförbränningszon
och slaggzon.
Lämpliga kolkvalitetsbetingelser äro föl?
jande: halt av flyktiga beståndsdelar lägst
30 % samt kol av sådan sortering att
icke mer än 30 °/o passerar genom 3 mm
sikt och allt passerar genom en 30 mm
ring.
Zonvanderrosten har god anpassnings?
förmåga för belastningsändringar.
Kedje? och vanderroster äro bekväma
ur skötselsynpunkt, då inget spettnings?
arbete erfordras i fyren. En vanderrost
visas i fig. 6/8.
Pannor med vanderroster visas i fig.
7/9, 7/16 och 7/19.
Kolpulvereldning
Kolpulvereldning användes vid ångpan?
nor upp till de största enheter. Genom
finfördelningen av kolet mångfaldigas för?
bränningsytan på detsamma, men tiden
som bränslet vistas i förbränningssystemet
är endast några sekunder, under det att
vid styckekoleldning på roster den mot?
svarande tiden är 20—60 min.
Vid kolpulvereldningen torkas bränslet
i regel först i ång? eller rökgastorkar,
Fig. 619. Kolpulverkvarn (Slagkvam).
innan det males i kvarnar. Vid vissa
kvarntyper sker torkning med rökgaser
direkt i dessa.
Stor malfinhet förbättrar i allmänhet
förbränningsegenskaperna hos kolet men
fördyrar beredningen. Normalt förmales
kolet till 15 %> återstod på 4 900?mask sål?
let.
Kvarnar för målning av kolpulver fin?
nas av en mångfald typer. En slagkvarn
visas i fig. 6/9. Andra förekommande
typer äro kulkvarnar, rörkvarnar och pen?
dellkvarnar. Storlekarna äro varierande.
Sålunda tillverkas en typ av slagkvarnar i
storlekar upp till 8 ton kol per timme. En
typ av pendelkvarn med rullar tillverkas
i storlekar för upp till 30 ton kol per
timme. Energiförbrukningen är beroende
av en mångfald faktorer.
Följande siffror kunna ge en viss led?
ning.
Kapacitet Energiför»
Typ ton kol per brukning
timme kWh/ton
Slagkvarn .......... 1 19,5
8 16,3
Pendelkvarn ........ 3 12
30 10
Vid centrala malanläggningar sker en
mellanlagring av kolpulvret i bunkers,
vid det direkta systemet blåses kolpulv?
ret från kvarnarna direkt in i pannans
brännkammare.
1002
INGEN JÖRS HANDBOKEN’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
