Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ångpannor
ga) utfärdade av Yrkesinspektionens
Chefsmyndighet.
Detta är även det tryck, vid vilket en
ångpannas säkerhetsventiler skall börja
blåsa.
En ångpannas driftstryck mätt i ångdo?
men ligger lämpligen ca 5 %> under det
högsta tillåtna ångtrycket.
Ångpannans vattenrum är den vid normal
drift med vatten fyllda delen av pannan.
Det i vattnet ackumulerade värmeinnehål?
let fungerar som en tryckutjämnare vid
varierande ånguttag från pannan. Vid
starkt varierande belastningar är det så?
lunda en fördel att hava en panna med
stort vattenrum. Pannor med litet vatten?
rum hava kort uppeldningstid.
Ångrummet skall hindra att av ångan med?
ryckta vettenpartiklar skola medföras ut i
ångledningarna. Särskild dom eller in?
byggda skärmplåtar, invändiga slitsade ut?
tagsrör o. d. underlätta avskiljandet av
vattenpartiklar. Ångrumsbelastningen ut?
tryckt i m3/h ånga och per m3 ångrum bör
icke väljas för hög. Vid höga ångtryck,
då ångans specifika volym är lägre, kunna
ångrummen göras mindre än vid lägre
tryck. Den ångrumsbelastning, som kan
tillåtas utan att alltför mycket vatten
medryckes, är beroende på pannans kon?
struktion. Vid moderna vattenrörpannor
brukar man räkna en ångrumsbelastning
av 350 m3/hm3 för normalt.
Matarrummet avgränsas av ett horisontellt
plan genom »lägsta vattenståndet» och det
högsta, som kan användas utan risk för
överkokning. Ett stort matarrum under?
lättar för eldaren att möta väntande be?
lastningsvariationer.
Förångningsytan utgör skiljeytan mellan
vattenrum och ångrum. Ju större den är,
desto torrare blir ångan. Förångningsytans
belastning mätes i ångmängd i m3/h per
m2 förångningsyta. Vid moderna vatten?
rörpannor har förångningsytan i viss mån
förlorat sin ursprungliga betydelse, då
man där eftersträvar att införa de ångfö?
rande återgångstuberna ovan vattenytan i
ång? och vattendomen.
Indelning: Ångpannor kunna efter indel?
ningsgrunden systematiseras på exempel?
vis följande sätt:
Vattenrum: stort — litet
Rörtyp: rökrör — vattenrör
Cirkulation: naturlig — konstlad
Ånggenererering: direkt — indirekt
Användning: ordinära — sodahus
Här nedan har beskrivningen av pannty?
per gjorts under de rubriker, som vanli?
gen användas, ehuru härigenom någon
strikt indelningsgrund icke kunnat följas.
Ångpannor med stort vattenrum
Av konstruktiva skäl utföras dessa ång?
pannor med jämförelsevis små eldytor och
för ganska låga ångtryck. Översiktstab. 7:1
upptar de vanligaste typerna, tryckgrän?
serna och storlekarna. Vid dessa pannor
passera rökgaserna invändigt genom tu?
ber eller eldrör, som utvändigt äro i be?
röring med vatten.
Enligt gällande praxis bruka tub?, re?
tur?, Cornwall? och Lancashirepannorna
utrustas med ångdom för erhållande av
torrare ånga. Ångdomens värde är dock
ganska tvivelaktigt och fråga är, om den
ej utan olägenhet skulle kunna undvaras.
Vid svensk standard för Cornwallpannor
har också detta beaktats i det dessa icke
äro försedda med ångdom.
Översikt av svensk standard för ångpan=
nor med stort vattenrum jämte tillhoran=
de detaljer.
SMS?851. Tubångpannor. Nitat utförande.
Dimensioner, material m. m.
Arbetstryck 8 at ö.
MASKINTEKNIK
1007
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
