Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅNGPANNOR
Vid vedbränsle kan man gå högre. Så*
lunda har med fördel lufttemperaturer av
200—250° här använts.
Att angiva generella regler är vanskligt,
då dessa frågor även sammanhänga med
rostkonstruktionen och brännkammarens
utformning speciellt med hänsyn till gra*
den av kylning.
Vid svårigheter med smält slagg i fyr*
bädden finnas två metoder att sänka fyr*
bäddstemperaturen. Den ena är att införa
ånga under rosten. Härvid sker en sön*
derdelning till vätgas och syre under bind*
ning av värme, som sedan återvinnes vid
vätgasens efterföljande förbränning i
brännkammaren. Den andra metoden be*
står däri, att en viss mängd rökgas åter*
föres med förbränningsluften. Därvid sker
en värmebindande reduktion av kolsyra till
koloxid vid passagen genom fyrbädden.
Sedan förbrännes koloxiden till kolsyra i
brännkammaren och den bundna värme*
mängden återvinnes.
Vid installation av luftförvärmare er*
fordras i regel dels en luftfläkt och dels
en rökgasfläkt till övervinnande av ström*
ningsmotstånden för luft och rökgas i för*
värmaren.
Plåttemperaturen i luftförvärmaren måste
till undvikande av försmutsning och kor*
rosion ligga över rökgasernas daggpunkt.
Vid låga rökgastemperaturer är det där*
för nödvändigt att uppvärma den i för*
värmaren ingående kalla luften genom
återföring av en del av den förvärmda luf*
ten. Denna ledes då lämpligen till luft*
fläktens inloppsstuts. Detta betyder då gi*
vetvis en extra belastning för luftfläkten.
Vid förvärmare arbetande enligt med*
strömsprincipen behövs dock vanligen in*
gen återcirkulation.
Rökgaserna bruka i luftförvärmaren
nedkylas till 120—180°. Den sluttempera*
tur man väljer är beroende på relationen
mellan investeringskostnaden och drifts*
Fig. 10/1. Rörluftförvärmare.
kostnaden, varvid främst bränslepriset in*
verkar.
Efter sättet för värmeöverföringen kun*
na luftförvärmare uppdelas i följande hu*
vudgrupper:
a) Rekuperativa. Värmet överföres direkt
från gas till luft genom en vägg.
b) Regenerativa. Värmet överföres indi*
rekt genom att förvärmareytan först upp*
värmes av rökgaserna och sedan får av*
giva detta värme till luften. Värmeytan
bestrykes sålunda växelvis av rökgas och
luft.
Rörluftförvärmare
Rörluftförvärmare utföras i regel re*
kuperativa.
Dessa förvärmare äro antingen så an*
ordnade att luften strömmar genom rö*
ren och gasen omspolar dessa eller tvärt
om, fig. 10/1. Rören äro av stål eller
gjutjärn med 50—100 mm invändig dia*
meter och 2—6 m längd. Godstjocklek vid
stålrör är 2—4 mm. Vid gjutna rör an*
vändas även kamrör eller nålrör med
kammar eller nålar på såväl luft* som gas*
sidorna.
1042
INGEN JÖRSHA NDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
