Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Modulering och störningar
NH
. - Äsc- WRTH-ö
» IDF-ske- jcöskelnjvö
Fig. ll20. Vid pulsmodulering kan man
eliminera störningarna mellan och un-
der pulserna med begränsningströsklar.
Pulsmodulering
Vid pulsmoduleringssystemen har man i
stor utsträckning möjlighet att minska
störningarnas inverkan genom införandet
av begränsningströsklar i mottagaren· Vid
pulsamplitudmodulering kan man t. ex. in-
föra en undre begränsningströskel, som
verkar så, att den endast släpper förbi den
del av signalen som till sin amplitud lig-
ger över tröskeln. Om störningarna äro
små, kan man därvid eliminera de som
ligger mellan pulserna (fig. 1l20).
Vid pulsbreddmodulering kan man även
införa en övre begränsningströskel och eli-
minera de störningar-, som infalla under
själva pulserna. Om då dessas flanker
vore oändligt branta, skulle alla stör-
ningar vara eliminerade. Detta kräver
emellertid ett oändligt brett frekvensband,
ty ett ändligt sådant kan endast överföra
en spänningsåndring på en viss minsta tid
(jfr fig. lll och 1-3). Då frekvensspektret
för pulserna alltid har ändlig utsträck-
ning, bli flankerna lutande och störning-
arna inverka trots de bägge begränsnings-
trösklarna. signalbrusförhållandet blir så-
ledes större ju brantare pulsflankerna äro,
dvs. ju större del av pulsens spektrum
som kan överföras, eller med andra ord,
ju större det tillgängliga frekvensbandet
är (se s. 15).
Vid de pulsmoduleringssystem som ka-
rakteriseras av att pulserna ha konstant
form och storlek, dvs. pulstid- och pulsfre-
kvensmodulering. kan man låta de mot-
tagna pulserna styra en annan pulsserie,
vars pulser ha konstant form och stor-
lek, oberoende av serien för de inkomman-
de pulserna, vilken ju påverkas av stör-
ningarna. Dessa kunna då endast inverka
på tidläget av de nya pulserna, och detta
i mindre grad, ju brantare den styrande
flanken hos de inkommande pulserna är.
Vid pulsantal- och kodmoduleringssyste-
men erhålles ingen inverkan av störning-
arna så länge mottagaren förmår urskilja
varje puls som utsändes. Huruvida detta
blir fallet eller inte beror på störningarnas
statistiska karaktär, dvs. sannolikheten för
uppträdandet av en så hög störamplitud
att mottagaren tar den för en puls. Dess-
utorn har man i detta fall en viss distor-
sion beroende på kvanteringen av signal-
amplituden.
Med följande beteckningar
F= pulsseriens medeleffekt
p= rlT= pulsförhållandet
T=pulslängden (fig. Ull)
T=pulsperioden (fig. Ull)
f» = pulsfrekvensen
f,,=de mottagna pulsernas spektrala
bandbredd
N=FkTBz=den tillgängliga bruseffek-
ten, reducerad till mottagarens in-
gång, inom ett band av breddenBz=
moduleringens bandbredd, dvs. den
lågfrekventa bandbredden
m = moduleringsgraden
q= antal kanaler
U=en faktor som är något mindre än
ett, beroende på den av begräns-
ningströsklarna bortskurna signal-
effekten
erhålles vid de viktigaste pulsmodulerings-
systemen följande signalbrusförhållanden
vid utgången av mottagarens lågfrekvens-
del:
31
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
