Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TELETEKNISK TEORI
ass O» as als ; 2 .5 så »-
Fig. 2J12. Impedansförloppet hos en hög-
frekvenskompenserad IEC-krets
Absolutvärdets förlopp som funktion av
frekvensen för några olika värden på pa-
rametern k framgår av fig. 2X12. Man får
som synes en viss kompensation av den av
parallellkapacitansen orsakade sänkningen
av impedansens absolutvärde, så att den
frekvensoberoende delen blir utsträckt till
högre frekvenser. Den bästa kompensatio-
nen erhålles tydligen vid ett värde på k av
0,45 å 0,50.
Man kan ytterligare komplicera anod-
kretsen genom att tillfoga fler reaktansele-
ment på lämpligt sätt så att den frekvens-
oberoende delen av kurvan blir utsträckt
till än högre frekvenser.
Analogt med den nu nämnda högfre-
kvenskompenseringen kan man också in-
föra en lågfrekvenskompensering för att
förbättra frekvenskurvan vid låga frekven-
ser. Detta sker enklast genom att lägga en
relativt stor kapacitans i serie med belast-
ningsimpedansen. Vid så låga frekvenser
att kapacitansens reaktans blir märkbar,
orsakar denna en höjning av impedansen,
vilket motverkar spänningsänkningen på
grund av seriekondensatorns inverkan.
språngspänning
Äv intresse är ofta att studera hur ett
spänningsprång förändras, då det får pas-
sera ett eller flera förstärkarsteg. Med ett
spänningsprång, eller, som det vanligare
40
kallas, en språngspänning, menas en mo-
mentan ändring med ett visst belopp av en
spänning, i detta fall rörets gallerspän-
ning. Med bortseende från löptidseffekter
i röret erhålles då också en momentan
ändring av anodströmmen, och om inga«
reaktanser funnes i anodkretsen skulle en
med strömmen likformig anodspänning
erhållas. Men på grund av parallellkapaci-
tansen Cz, (fig. 2X9) stiger inte anodspän-
ningen momentant, utan efter en uppladd-
ningskurva (fig. 2X8) och spännings-
språnget blir sålunda avrundat. Efter en
tid
12=R»C,,
har anodspänningen ändrat sig med
1—l-e eller ca 63 0X0 av den slutliga, tota-
la ändringen. Efter en tid som är betydligt
större än den ovannämnda tidkonstanten
12 (praktiskt ca 4 Tz) kan spänningen an-
ses ha nått sitt slutvärde.
Den spänning man får in på nästa rörs
galler, dvs. spänningen över motståndet
R» (fig. 2X9), som till en början kan an-
ses vara densamma som anodspänningen,
kommer så småningom att avta, beroende
på att kondensatorn cz« uppladdas och
spänningen i stället uppträder över denna.
spänningen över motståndet R» följer så-
lunda en urladdningskurva med tidkon-
ss Rst
stanten T1 = RFC-, dar Rs = R» —k. –.-—-
språngspänningen modifieras alltså vid
passage av förstärkarsteget till en spän-
ning som kan skrivas
x r
u= U0 (l——e" "77,)e·?1
Det ovanstående kan t. ex. tillämpas på
med språngspänningen besläktade förlopp,
såsom en fyrkantvåg, rektangelformade
pulser m. m.
Med högfrekvenskompensering i för-
stärkarstegets anodkrets kan en viss för-
bättring av den stigande delen erhållas,
så att spänningen snabbare stiger till sitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
