Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TELETEKNISK TEoRI
Man har således en frihetsgrad i deri-
veringsparametern m, med vilken man kan
påverka frekvensförloppen av den derive-
rade spegelimpedansen och spegeldämp-
ningen.
eller a = 0
s-)
Deriverad spegeldämpning
Om den oderiverade länken är ett låg-
passfilter av konstant-k-typ, således
. l
ZE= lroL Z» = FC
blir den deriverade länkens komplexa spe-
geldämpning
. · s-) m
c= arsmhy » — - - -
(-
2x«1—(1—»-2 (:-)
b= arcsin — —-
iii-,
fs)
a : arcosh -
x
IT
b=2«
a-=arsinh :—») – -——-—
L x (l—m«-’
b=0
Karakteristiskt för den deriverade reella
spegeldämpningen jämfört med den oderi-
verade är således att i spärrbandet-bl-irspe-«
geldämpningen oändlig vid vinkelfrekven-
sen
vilket svarar mot serieresonans i shuntar-
men vid seriederivering eller parallellise-
sonans i seriearmen vid shuntderivering.
Dämpningen blir oändlig endast i ideal-
fallet med förlustfria reaktanser; i det
praktiska fallet orsakar förlusterna att
dämpningstoppen blir av ändlig storlek,
men dock i allmänhet starkt utpräglad.
Genom lämpligt val av värdet på m kan
dämpningstoppen placeras var som helst
i spärr-bandet och kan således användas
för att ge stor dämpning för en viss fre-
kvens, eller att i kombination med andra
94
s-,–—«"T. 05t05«).,
ts) ’ -
J) »-
(»,»)
m»
m» 5 m S -, :-:;r- -
- I l« l—m"
m2
)- l«-« — «5m .
. n—m2
konstant-k- och deriverade länkar med
andra toppfrekvenser ge stor spärrdämp-
ning inom ett visst frekvensområde.
För m=1 återfås det oderiverade filtret,
och då m går mot noll närmar sig dämp-
ningstoppen till gränsfrekvensen, men sam-
tidigt bli minst två av filtrets induktanser
och kapacitanser oändligt stora och såle-
des icke realiserbara. Ju närmare gräns-
frekvensen toppen ligger, desto större blir
också förlusternas inverkan på densamma
och desto mindre utpräglad blir toppen-
Från gränsfrekvensen stiger spärrdämp-
ningen med frekvensen upp till dämp-
ningstoppen, varefter den faller, för att vid
oändlig frekvens asymptotiskt närma sig
värdet
ax=arsinh7:1n:—;-
’
l—m-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
