Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektromagnetiska vågor
k»=-Ls-7«
« 3,97
Motsvarande värden i ledningens andra
ända erhålles genom att följa k-cirkeln
medurs (mot generatorn, sy minskar) till
sy–cirkeln
eller = 0,-196
701 = 9,0«)—300 = ——21 ,00
och sedan följa denna inåt till k-cirkeln
k1 = kg KLM =0,498 « e"0-s = 0,22s
ltkl
Fl = H;=1,58
Härvid avläses t. ex. injmpedansen
eller
21 = l.33—j0,—i-Z
Ex. 2. En ledning, som kan betraktas som
förlustfri är reflexionsfritt avslutad i fjärr-
ändan. En generator, vars inre impedans är
0,4 gånger ledningens karakteristik, är
kopplad till närändan. Var skall lednin-
gen shuntas med en kondensator och hur
stor skall denna vara för att generatorn
skall bli anpassad till ledningen?
I detta fall räknar man lämpligen med
admittanser och utgår från generatoradmit-
tansen, vars normerade värde är
y= lX0,4 = 2,5
En kondensators admittans är jc-)C, såle-
des positivt imaginär, dvs. en positiv
susceptans. Med parallellkopplingen av
densamma kan man alltså kompensera en
lika stor negativ susceptans. Om man i
diagrammet utgår från punkten 2,5; 0 och
följer motsvarande k-cirkel moturs (mot
belastningen· tp ökar) ca ZX4 varv eller
125o i EP, erhålles en admittans
y = 1—j0,95
Tillkopplas där en susceptans 0,95, blir den
resulterande impedansen lika med ledning-
ens karakteristik Generatorn kan sålunda
anpassas genom att 1250, dvs. 0,347 våg-
längder från densamma parallellkoppla
ledningen med en kondensator med sus-
ceptansen 0,95 gånger ledningens karak-
teristiska admittans.
smithdiagrammet
Detta är ett polärt diagram för reflex-
ionsfaktorn, så att en punkt i diagrammet
svarar mot en reflexionsfaktor, vars be-
lopp k representeras av avståndet från
punkten till origo och fasvinkel CP av detta
avstånds vinkel med den positiva abskiss-
axeln. Då k(l i passiva system, kom-
mer endast den del av diagrammet, som
ligger inom en cirkel med medelpunkten i
origo och radien k=l att vara av intresse.
Ur matematisk synpunkt är smithdiagram-
met en konform avbildning av impedans-
diagrammets högra halvplan på området
innanför ovannämnda enhetscirkel.
Då den normerade impedansen är
erhålles i smithdiagrammet för konstant
reell del r cirklar med radien
-L—
H—1
och med medelpunkten på abskissaxeln
vid
,
k=r41
samtliga dessa cirklar ligga helt inom cir-
keln k=l och passera genom punkten
k=l på abskissaxeln. Den andra skär-
ningspunkten med abskissaxeln inträffar
för — r—1
—rtl
För r=0 erhålles cirkeln k=l och för
r=oo punkten k=1 på abskissaxeln.
För konstant imaginär del x av den
normerade impedansen erhålles cirklar med
radien lxx och medelpunkten på en med
ordinataxeln parallell linje genom punkten
k=1 på abskissaxeln, på avståndet IXX
från denna. För positiva x erhållas cirklar
över abskissaxeln. för negativa x därunder.
samtliga dessa cirklar passera också ge-
nom den ovannämnda punkten k=1 på ab-
skissaxeln. För x=0 erhålles abskissaxeln
och för x= oo punkten k=1 på densamma.
147
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
