Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eller riktigare av det s. k. dipolmomentet
al, då endast produkten av de bägge stor-
heterna inkomma i fältstyrkeformlerna·
Man kan då tänka sig en godtycklig an-
tenn sammansatt av infinitesimala dipoler
-) —-)
med momenten l ds, där l är strömstyr-
kans vektor, dvs. en storhet som anger sä-
väl strömmens storlek som riktning, och
ds ett längdelement av antennledaren. Ge-
nom att beräkna fältet från varje infinite-
simal dipol och sedan summera eller- inte-
grera över hela antennen erhålles dess re-
sulterande fält.
En annan metod att beräkna fältet från
antennen grundar sig på användning av
de s. k. retarderade potentialerna. Dessa
äro de elektromagnetiska motsvarigheterna
till den elektrostatiska skalära potentialen
och den magnetostatiska vektorpotentia-
len. Om i antennsystemet finnes laddning-
—z
arna q per volymenhet och strömmarna i
per ytenhet (uttryckta i rumskoordinater),
vilka äro beroende av tiden och rums-
koordinaterna, bli de retarderade potentia-
lerna
där dV är ett volymelement och integra-
lerna skola utföras över hela den volym.
där laddningar och strömmar finnas, dvs.
över hela antennen. Uttryckta i de retar-
derade potentialerna bli fältstyrkorna i
vektorform
—-)- -—)
E= grad ep—ij
1 ström- och laddningsfritt medium, dvs.
utanför antennen är
7 = —-«?— div ;
smets
« Elektromagnetiska vågor
M
VakaV
= —IOÄ— . grad div fl
,(-) an
——)
Med uttrycket på A insatt, erhålles
där-Fiat enhetsvektorn i radiens riktning-.
l fjärrzonen kan alla termer med högre
potenser av r i nämnaren försummas.
Man kan således få ett explicit uttryck
på fältet från en godtycklig antenn, under
förutsättning att strömfördelningen är be-
kant. Detta är emellertid en mycket all-
varlig inskrånkning, ty en bestämning av
strömfördelningen fordrar kunskap om
fältet intill antennledarnas ytor. dvs. om
närfältet, och detta är dels av mycket
komplicerad form och dels beroende av
just strömfördelningen Vid en exakt lös-
ning får man ur matematisk synpunkt gå
tillväga så, att man antar strömfördel-
ningen vara en obekant funktion och for-
mulerar villkoren vid antennledarnas ytor.
Härvid erhållas ekvationer som bestämma
strömfördelningen Förfarandet fordrar
emellertid användning av komplicerad ma-
tematik (integralekvationer m. m.) och har
endast genomförts i några specialfall.
I praktiken blir man hänvisad till
att göra ett antagande om strömfördel-
1 Härmed ligger den första termen i uttryc-
–)
ket för E i G-riktningen, den andra i r-rikt-
—s -—)
ningen och H i Oriktnnigem om i helt
ligger i z-riktningen.
173
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
