Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TELETEKNISKA MÄTNINGAR
————-—«———-—-———-—––——–——–———–-——-——’——-—"–—-l
M
strömstekniken, ha en ganska begränsad
användning vid teletekniska mätningar.
Deras induktans ger anledning till mätfel,
som fastän försumbara vid kraftfrekvens
öka med stigande frekvens, och deras stora
effektförbrukningar sätta en gräns för
effektkänsligheten. .
Den konventionella metoden att mäta
TF- och RF-effekt går ut på att bestämma
spänningen över eller strömmen genom en
resistiv last eller en till belopp och fas-
vinkel känd impedans. I de fall man ar-
betar med hyggligt sinusformade spän-
ningar och strömmar, kan man alltid med
hjälp av exempelvis rörvoltmetrar uppmäta
dessa och bestämma fasvinkeln dem emel-
lan. Härutöver använder den moderna mät-
tekniken rörwattmetrar.
Rörwattmetrar kunna utföras frekvens-
oberoende inom ett mycket stort område.
Genom att de konstrueras med lämpliga
förstärkare kan effektkänsligheten göras
mycket god samtidigt som egenförbruk-
ningen hålles läg. Mätområdet kan utökas
med shuntar och förkopplingar. Felvisnin-
gen på grund av övertoner hos ström och
spänning elimineras praktiskt taget ge-
nom att som likriktare använda rök med
kvadratisk karakteristik. En rörwattme-
ter med en noggrannhet av t 1 ä t 2 Vlo
får anses vara ett mycket gott instrument.
lsl
Rörwattmeterkretsar
Ett enkelt principschema för en rörwatt-
meter visas i fig. 2X19. Denna rör-wattme-
ter består i princip av en balanserad mo-
dulator. spänningar proportionella mot be-
lastningsström och -spänning tillföres de
Fig. 2Xl9. Rörwattmeterns principschema.
194
båda likriktarrören V1 och V2, som ha
kvadratisk karakteristik, via ström- och
spänningstransformatorerna 11 och ng
resp. Ts. Rörens anodströmmar tax och
ia2 bli
fai=a(U1-F«U2)er(«14-U2)2 (5)
ism = 8(U1—U2)’l" b(U1—U2)2 (6)
där a och b äro rör-konstanter, som bestäm-
mas av rörens karakteristik. skillnads-
strömmen im, dvs. strömmen genom instru-
mentet A, blir
· = ·»1—i»3=2 aug-kål b u1u2 (7)
IM
Antages u1=C11 VI- sin Ot och ug=
=C2 U V 2 · sin (Ot—(P), där C1 och C2
äro proportionalitetskonstanter, så blir lik-
strömmen genom instrumentet A
10=CUlcossp (8)
Här är C en konstant, som beror av kon-
stanterna a, b, C1 och Cz, U och l äro
effektivvärden av belastningsspänning resp.
-ström samt CP fasvinkeln dem emellan.
En rörwattmeter där ström- och spännings-
transformatorerna ersatts av elektronrörs-
kretsar visas i fig. 2X20. Rör V1 matas med
en spänning, som är proportionell mot be-
lastningsströmmen i. Vz matas med en
spänning proportionell mot spänningen
över belastningsobjektet. V2 är en fasvän-
dare, som styr ut de båda push-pullkopp-
lade rören Vz och V4. På grund av kopp-
lingen mellan V1:s anod och dessa rör bli
anodspänningarna på Vz och V4 även be-
roende av utstyrningen av Vl. sålunda
Fig. 2X20. Modern römattmeterkoppling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
