Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TELETEKNISKA MÄTNINGAR
M—
skulle kunna passera anodens hål. Den
största delen komme i stället att fångas
upp av anoden. Vidare skulle skärmfläc-
ken på grund av elektronernas divergens
bli stor och dåligt teckna de förlopp man
önskar studera. skärmfläckens storlek
måste därför nedbringas genom samman-
böjning av elektronbanorna. Elektronstrå-
len koncentreras i själva verket med hjälp
av elektronoptiska anordningar på i prin-
cip samma sätt som ett konvergerande
ljusstråleknippe vid passage genom en po-
sitiv lins eller liinssystem. Genom använd-
ning av elektronoptiska linser avbildas ka-
toden i en punkt, som genom avpassning
av elektronoptikens fokalvidd, fokusering,
lägges i skärmens s plan.
Tysken Wehnelt förfokuserade katodstrå-
len genom att utföra gallret som en kato-
den omslutande cylinder, Wehneltcylim
dern. se fig. 3X4. Genom Wehneltcylim
dern erhålles till följd av dess negativa po-
tential en konvergerande verkan på de
från katoden utsända elektronernas banor,
och en procentuellt mycket större del av
elektronerna kunna passera genom ano-
den, Men även sedan elektronerna passe-
rat anoden, utsättas de för konvergerande
krafter så att ytterligare fokusering fordras.
1 de gasfyllda katodstrålerören erhålles
erforderlig efterfokusering genom den till
ett tryck av 0,005 mm Hg i röret ifyllda
gasen, som kan vara vätgas, kvicksilver-
ånga, neon eller argon. På sin väg mot
skärmen kollidera elektronerna med gas-
molekylerna med sådan kraft, att dessa
genom stötjonisation spaltas i joner och
elektroner. Jonerna komma på grund av
k. katod, g. Wehneltcylindern, aJl fokuse-
ringsanod, az. accelerationsanod.
Fig· IK Elektrodsystemets praktiska ut-
förande i ett högvakuumrör.
196
sin i förhållande till elektronerna stora
massa och därmed större tröghet att längre
bli kvar i elektronstrålens bana. Jonerna
bilda härigenom en fin positivt laddad
kärna, som attraherar de i elektronstrålen
ingående elektronerna så att denna kon-
centreras.
I högvakuumr6r, dvs. rör som evakue-
rats till ett tryck av 10"6 mm Hg, finns
ingen fokuserande gasfyllning. 1 stället
användes elektrostatiska eller magnetiska
elektronlinser, vilkas fokalvidd bestäm-
mes av till dem matande spänningar resp.
strömmar. Fig. 3J4 visar ett principschema
över elektrodsystemets praktiska utföran-
de i ett högvakuurnrör. Här är k och g
som förut katod resp. gallerelektrod, vil-
ken senare utgör Wehneltcylindern. Ano-
den har här ersatts av två som cylindrar
utformade elektroder, a1 resp. az. Båda
dessa få en hög positiv spänning i för-
hållande till katoden, dock så att a2 får
en högre potential än al. I praktiken är
spänningen i a2 omkring 5 ggr den i a1. Be-
roende på potentialskillnaden mellan a1 och
a2 utbildas dem emellan ett elektrostatiskt
fält, som i fig. kartlagts dels genom de hel-
dragna fältlinjerna och dels genom de in-
prickade ekvipotentialytorna. Då en elek-
tron löper igenom ett elektriskt fält, accele-
reras den i minusgradientens riktning. Ek-
vipotentialytorna komma därför att böja
elektronbanorna så att dessa samlade ge-
nomlöpa brännpunkten s· Brännpunktens
läge justeras genom reglering av linsspän-
ningen, vilket i praktiken sker genom att
variera a2:s potential. Denna anod bru-
kar därför kallas fokuseringsanod eller fo-
kuseringselektrod. Figuren visar också hur
det mellan Wehneltcylindern och fokuse-
ringselektroden utbildade fältet formar en
positiv förfokuserande elektronlins.
Den i fig. 3X4 visade elektronoptiken är
av elektrostatisk typ. Även magnetiska
elektronlinser användas för fokuseringsän-
damål men äro ej vanliga i katodstråloscil-
latorer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
