Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TELETEKNISKA MÄTNINGAR
F————————————————————-
——«—-—.————————-——-,———————————
där l = magnetfältets sträckning
H = magnetfältets styrka
e= elektronens laddning
m = elektronens massa
U = elektronens hastighetspotential
Vid skärmen antages elektronstrålens av-
länkning vara D, varför känsligheten s
kan definieras
IEL (7)
H
vilken brukar anges i mMXGauss (CGs).
Ett för sifferräkningar lämpat uttryck på
avlänkningskänsligheten är
0,03 lL X VAU- mm - Gauss (8)
där L och l uttryckes i mm och U i V.
Det bör observeras att känsligheten här
beror av roten ur accelerationsspänningen,
medan denna är lineärt avgörande på käns-
ligheten vid elektrostatisk avlänkning.
Magnetisk avlänkning tillgripes därför för
katodstrålerör, som skola arbeta med myc-
ket höga accelerationsspänningar, och det
sålunda skulle erfordras mycket höga av-
länkningsspänningar i det elektrostatiska
fallet. Praktiskt utföres den magnetiska
avlänkningen. genom att avlänkningsspo-
lar lindas och läggas utomkring röret. spo-
larna arrangeras parvis motsvarande plat-
torna vid elektrostatisk avlänkning.
lnverkan av elektronernas löptid på avlänks
ningskänsligheten
I de ovanstående diskussionerna om av-
länkningskänsligheten har tyst antagits,
att elektronernas löptid genom avlänk-
ningsfältet varit mycket kort i jämförelse
med avlänkningsspänningens tidperiod.
Denna känslighet benämnes därför statisk
känslighet. l motsatt fall gäller den dyna-
miska känsligheten. Antages avlänknings-
spänningen i det elektrostatiska fallet vara
sinusformad och ha vinkelfrekvensen p
kan denna skrivas då en elektron når av-
länkningsfältet, u» sin pip och när elektro-
nen lämnar avlänkningsfältet, u» sin p(t1 -l- t),
där t är elektronens gångtid genom avlänk-
198
ningsfältet. Med användande av här- in-
förda beteckningar, kan den dynamiska
känsligheten sel uttryckas i den statiska s
2 2
sin pil p—t
2
varav framgår, att s,z=s för små p-värden,
dvs. låga avlänkningsfrekvenser. Vidare
framgår att känsligheten beror på tl vil-
ken i sin tur beror på accelerationsspän-
ningen. För att uppskatta hur känslighe-
sin(pt1-l-E) sin E!
Fez-
(9)
71
ten beror av löptiden sättes p tj= Jvarvid
sin pt
T (10)
varav framgår att sil blir max. då pt=
s«—s
=(2n4-1); där n=0. l, 2 osv. och min. lika
med noll för pt=n71. Införes löptiden t
som Uts, där l är lika med avlänknings-
plattornas längd och i- elektronhastigheten,
i ekv. (10), framgår, då I-· är proportionell
mot V U , att avlänkningsplattorna skola
vara korta och accelerationsspänningen
hög för att få hög känslighet vid höga
frekvenser.
Fluorescensskärm
Denna består av ett på glaskolvens in-
sida påsprutat skikt, som bringas att fluor-
escera, då det träffas av elektroner, vilkas
rörelseenergi överskrider ett visst tröskel-
värde. Det fluorescerande skiktet kan ut-
göras av organiska föreningsar, rent oorga-
niska föreningar eller oorganiska kristal-
ler aktiverade av som regel ett grundäm-
ne. För tekniska ändamål är den sistnämn-
da typen av skikt viktigast. Det genom
fluorescens emitterade ljusets färg bestäm-
mes härvid såväl av grundsubstansen som
av aktivatorn, vars inblandning alltid är
proportionsvis mycket liten. Även utan ak-
tivatorer fluorescerande material kunna ak-
tiveras, varigenom deras ljusfärg ändras.
Val av ljusfärg för oscillografbruk beror
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
