Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TELETEKNISKA MÄTNINGAR
av det s. k. visselfrekvensförhållandet.
Detta definieras som kvoten av mottaga-
rekänsligheten för ifrågavarande visselfre-
kvens och känsligheten för den signal. till
vilken mottagaren är avstämd. På grund
av styrkeförhållandet mellan oscillatorns
grundton och övertoner blir normalt spe-
gelfrekvensen den mest framträdande vis-
selfrekvensen. Med anledning härav blir
vanligtvis endast spegelfrekvensförhållan-
det föremål för mätningar.
Emedan förkretsarnas LCD-förhållande
varierar med mottagarens avstämningsfre-
kvens, varierar även spegelfrekvensförhål-
landet med denna. Med anledning härav
uppmätes spegelfrekvensförhållandet för
alla våglängdsområden och inom vart och
ett av dem i ett antal punkter jämnt för-
delade över detsamma.
Mätförfarande
Uppkoppling enligt fig. 6X5 eller 6-6.
AVK-kretsen sättes ur funktion. Mottaga-
rekänsligheten ss uppmätes vid frekvensen
fs, vid vilken spegelfrekvensförhållandet
skall bestämmas. signalgeneratorn ställes
därefter in på spegelfrekcensen fz som be-
stämmes enligt
fj:fs—l·2fm, (4)
där f» är mottagarens mellanfrekvens. sig-
nalspänningen ökas och generator-frekven-
sen efterställes, så att man med uteffekt-
metern som avstämningsindikator får ge-
neratorn rätt inställd på spegelfrekvensen.
Utan att ändra mottagarens avstämning
uppmätes dess känslighet sz för denna
frekvens. spegelfrekvensförhållandet er-
hålles som sj-«s8.
Frekvensdrift
Frekvensdrift är icke önskade föränd-
ringar i en mottagares avstämningsfre-
kvens och kan vara en följd av nätspän-
nings- och temperaturvariationer samt
AVK-verkan. Huvudsakligen är det lo-
kaloscillatorn som röner inverkan av
ovanstående faktorer. I obetydlig utsträck-
ning, och vanligen bortses härifrån, kan
frekvensdriften även bero på ändringar i
MF-kretsarnas resonansfrekvens på grund
av temperaturfluktuationer.
220
Fig. 6-9. Uppmät-
ning ai- mottagare-
oscillatörns fre-
kvensdrift.
.-
» ? -
kristall« –4–– —
rymt-»-
Lokaloscillatorns frekvensdrift orsakad
av uppvärmning under drift bestämmes i
första hand. Härunder hålles nätspänning-
en konstant och oscillatorns frekvensänd-
ring uppmätes som funktion av tillslag-
ningstiden. sedan fortfarighetstillstånd
ställt in sig ändras nätspänningen plus och
minus 5 0X0. Frekvensändringen härvid be-
stämmes snabbt så att ej någon temperatur-
ändring hinner äga rum. Vidare bestäm-
mes, under det att temperatur och spän-
ning äro konstanta, AVK-regleringens in-
verkan genom att fastställa oscillatorns
frekvensändring som funktion av signal-
spänningen-
Mätförfarande
Mätuppkopplingen visas å fig. 6X9. En
diodförstärkare (diodlikriktare med efter-
följande TF-förstärkare) kopplas mycket
löst till mottagarens lokaloscillator. Till
diodförstärkarens utgång anslutes en hög-
talare, och i dess ingång injiceras förutom
lokaloscillatorns spänning även en signal
från en RF-generator (t. ex. kristallstyrd)
med mycket konstant frekvens, och vilken
senare ej skiljer sig mer än några hundra-
tals perioder från nämnda lokaloscilla-
tors. skillnadsfrekvensen, som ändras med
lokaloscillatorns frekvensändring, uppmä-
tes genom svävning mot en kalibrerad TF-
generator.
Brumstörningar
Bedömning av brumnivå
Brummätningar gå ytterst ut på att kon-
trollera att brumnivån ligger under ett visst
acceptabelt maximivärde· Detta värde måste
alltid fastställas genom provlysning. lnne-
håller brumstörningen endast en frekvens,
och om man förutsätter, att en viss typ
av högtalare skall användas. kan maxi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
