Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TELETEKNISKÄ KOMPONENTER
ljudanläggningar förekomma. Vid dessa
fordras gangning av två eller flera om-
kopplare, medan utförandet för övrigt är
analogt med dekadmotståndens.
Kontinuerligt variabla motstånd
Dessa användas till en mångfald ända-
mål, mestadels som variabla spänningsde-
lare, t. ex. volymkontroller. De utföras nu-
mera nästan undantagslöst i form av ett
cirkulärt (eller spiralformat) motståndsele-
ment, över vilket den rörliga, koncentriskt
lagrade kontakten löper-. såväl trådlinda-
de som kolpotentiometrar förekomma och
de ha ungefär samma för- och nackdelar
som sina fasta motsvarigheter. sålunda an-
vänds trådpotentiometrar för stora effekter
eller stor precision, medan kolpotentiomet-
rakna mera lämpa sig för låga effekter,
mindre precision och stabilitet samt för
mycket höga resistanser·
Nämnas bör, att en trådpotentiometer
finstrukturmässigt sett inte är kontinuer-
ligt variabeL Motståndet ändrar sig näm-
ligen i språng motsvarande ett varv av trå-
den då kontaktarmen vrides. Detta har i
allmänhet endast betydelse i fråga om pre-
cisionspotentiometrar, vilka därför för ned-
brmgande av språngens storlek böra lin-
das med så många varv som möjligt. Även
själva kontaktens material och form har i
detta fall stor betydelse.
Resistansvariationerna med axelns vrid-
ningsvinkel bör avpassas efter använd-
ningsområdet. De vanligaste variationsla-
garna äro den rätlinjiga och den »logarit-
miska», men även mera speciella funktio-
ner, t. ex. sinus eller tangent kunna efter-
bildas med ganska stor noggrannhet med
trådpotentiometrar.
Rätlinjiga kolpotentiometrar förekom-
ma i värden från några tusen ohm upp
till ett par Mohm, och för effekter mel-
lan 0,5 och 3 W.
Icke linjära kolpotentiometrar får man
genom att göra motståndsskiktet olika
tjockt på olika delar av omkretsen. De an-
230
X w fololmofst
o « Zo. Esso Fei- so mo
.Z ijcknjny
1. lineär potentiometer
2. logaritmisk potentiometer för tonkon-
troll
Z. logaritmisk potentiometer för volymkon-
troller
Z. volymkontroll med uttag för baskom-
pensering
F. volymkontroll med 2 uttag för baskom-
pensering
6. Potentiometer för känslighetsreglering av
högfrekvensförstärkare
Fig. ll7. Resistansen som funktion ai- axelns
vridning för olika typer kolpotentiometrar-·
vändas mestadels till volym- och tonkon-
troller i radiomottagare och förstärkare och
förekomma i värden mellan 50 kg och 2
MO. Fig. 1X7 anger några vanliga varia-
tionslagar och fig. 1X8 några olika typer av
kolpotentiometrar.
)
Fig. lX8. Kolpotem
tiometrar. Bilderna
till Vänstervisa kon-
struktionen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
