Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TELETEKNISKA KOMPONENTER
j
ys- -o-F MM-
«3 Jo’3 m« y Axm«
Fig. leZ E—l-diagram för spänning-she-
roende motstånd: l. kiselkarbidmotstånd
Evilit 2.3 mm tjocklek, 2 och J. selenplatta
«1· spärriktning resp. strömriktning, H· en-
skiktmotstånd. (ElektroI-särmeinstitutet.)
där i =strömmen i A, E=spänningen i V,
k=ledningsförmågan vid 1 V. k är beroen-
de av motståndskroppens dimensioner, n
är en materialkonstant. För kiselkarbid är
n ungefär 4. Fig. leZ anger typiska ström-
spänningskurvor för några olika spärr-
skiktmotstånd.
Kiselkarbidmotstånd för teletekniskt
bruk, (fig. l-13), tillverkas för spänningar
mellan ca 20 och 110 V vid maximum till-
låten kontinuerlig strömtäthet av 10
mA-cm2. Vid stötar kortare än 100 »s kan
upp till 100 Alcm2 tolereras.
Torrlikriktarna behandlas
Kap. 2.
särskilt i
Temperaturberoende motstånd
sådana kunna vara termopositiva eller
termonegativa beroende på om de öka eller
minska sitt motstånd med temperaturen.
Typiska representanter för den förra
gruppen äro glödlampan och järn-vätgas-
motståndet. De användas huvudsakligen
för regleringsändamåL t. ex. amplitudsta-
bilisering av oscillatorer (glödlampa) och
strömstabilisering (järn-vätemotstånd). Det
Fig. leJ. Kiselkarbidmotstånd (Elektrovär-
meinstitutet).
232
IIIIII
» skils-I-
FO 75 mo res yso 175
Fig. Mik. E—l-kun-a för iärnvåtemotstånck
(Philips typ l941.)
senare består av en i vätgasatmosfär inne-
sluten järntråd, vars arbetstemperatur är så
vald, att den ligger strax under Curie-
punkten, där motståndet mycket hastigt
ökar med temperaturen. Värmeavledningen
är med hjälp av gastrycket avpassad så att
motståndet i arbetsområdet blir nära pro-
portionellt mot den pålagda spänningen,
varigenom alltså strömmen hålles konstant.
Fig. 1X14 visar en typisk kurva för ett dy-
likt motstånd.
Termonegativa motstånd, eller som de
med ett anglosachsiskt namn kallas, termi-
storer, utgöras av halvledare. På senare tid
ha framkommit speciella sådana med hög
temperaturkoefficient, exempelvis —4 0X0 per
oC. Förhållandet mellan ett sådant mot-
stånds max- och minimivärden kan uppgå till
1 000 eller mera. Hos de modernare typer-
na är motståndet mycket stabilt och repro-
ducerbart inom t 0,05 Olo. På grund av
åldring ökar motståndet ca 0,2 Ole per år.
Termistorerna kunna antingen utföras
så att de uppvärmas av sin egen ström.
direkt upphettning, eller förses med
en särskild från termistorn elektriskt iso-
lerad värmespiraL indirekt upphettning.
Maximalt tillåtna temperaturen=ca 300
oC. Fig. 1X15 visar några typiska kurvor
för termistorer (standard Telephones Z«
Cables, London). De utföras i värden från
200 till 100000 ohm vid 200C och för
maximieffekter mellan 10 mW och 6 W.
Exempel på användning av termisto-
rer äro:
a) Kompensering av positiva tempera-
turkoefficienter hos vanliga motstånd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
