Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TELETEKNISKA KOMPONENTER
IIIIIIIIIIIIIIII»«II
IIIIIIIIIIIIIIII4«II
IIII
Is-, .........
Isl–-II-E-i
– ,-
IlII . .I
IIIIIIIIIIIIIIIIIIII
Fig. 2-4. b. E——l-kur1-or för germaniurnkri-
stall Vid 25O C, olika typer· (General
Electric·)
Germaniumlikriktare äro användbara
upp till ca 300 Mst. På grund av sin låga
kapacitet, låga motstånd i genomsläpps-
riktningen och avsaknad av glödtråd äro
de i många fall överlägsna högvakuumdio-
der. Deras begränsning ligger i det änd-
liga backmotståndet (0,1 å 2 M9), som i
vissa fall är för litet, samt i den låga back-
spänningen. Karakteristiken kan variera
ganska mycket mellan olika exemplar, men
för bruk i balanserade kopplingar kunna
de erhållas i utvalda par med lika karak-
teristik inbördes. [7] [8]
Kap. z. Induktanser
lnduktans är den egenskap hos elekt-
riska kretsar. som gör att varje ändring i
strömmen åtföljes av en elektromotorisk
kraft, vilken strävar att motverka ström-
ändringen. Fenomenet beror på återver-
kan från det av strömmen alstrade mag-
netiska flödet i kretsen (se avsnittet Tek-
nisk elektricitetslära).
självinduktansen definieras som
— magnetiskt flöde
—flödet alstrande ström
(flödesdefinitionen)
236
Definitionen kan också ske med hjälp av
den energi, som upplagras i det magne-
tiska fältet.
W = å L12 (energidefinitionen)
Två strömkretsar så anordnade att den
ena helt eller delvis omsluter den andras
magnetiska flöde säges ha en ömsesidig in-
duktans, definierad som
del av flödet orsakat av strömbana l,
som omslutes av bana 2
strömmen i bana 1
Enheten för induktans är 1 H=induk-
tansen i en krets där motelektromotoriska
kraften är l V, då strömmen ändrar sig
med en hastighet av I Als. Fök många
ändamål är detta en alltför stor enhet, och
det är därför inom högfrekvenstekniken
vanligt att använda tusendelen 1 mH eller
miljondelen 1 AH.
Inom teletekniken förekomma induktan-
ser i storlekar från bråkdelar av 1 «H till
några tusental H. De stora induktanser-
na användas vid tonfrekvens och utföras
med järnkärna av lamellerad plåt. Järnet
har nämligen hög permeabilitet, vilket ökar
flödet och därmed induktansen. För högs-
re frekvenser avsedda induktanser kunna
utföras antingen utan eller med järnkär-
na, vilken i så fall består av fint järnpul-
ver inbäddat i ett isolerande bindemedel,
s.k. järnpulverspolay [9]
M=
lnduktanser utan järn
självinduktans
Induktansen i en krets utan järnkärna
bestämmes uteslutande av dess form och
dimensioner och kan med hjälp av ovan
angivna definitioner teoretiskt beräknas.
Här nedan skall anges induktansformler
för ett antal ofta förekommande geomet-
riska konfigurationer. Noggrannheten hos
dessa formler är i allmänhet bättre än 0,5
Wo, vilket är tillräckligt för de flesta än-
damål. På grund av att strömfördelningen
i en ledare ändras med frekvensen (yt-
effekt) minskar induktansen något vid
högre frekvenser. Vid spolar, där tråddia-
metern är liten jämfört med övriga dimen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
