Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lindningens egen kapacitans består i hu-
vudsak av kapacitans mellan lagren och
kan för en normalt lindad, icke sektione-
rad spole approximativt beräknas som
0,3Xantalet lageerapaciteten hos en cy-
linderkondensator med diametern=spo-
lens medeldiameter och elektrodavståndet
=avståndet mellan kopparna i två närlig-
gande lager. Fök vaximpregnerade och
pappersisolerade spolar kan man räkna
med en dielektricitetskonstant=Z· Egenka-
pacitansen kan nedbringas genom sektione-
ring av spolen antingen i radiell eller
axiell led. På samma sätt nedbringas läck-
jnduktansen mellan en transformators
lindningar genom sektionering, varvid var-
annan sektion tillhör primär- och varan-
nan sekundärlindningen.
speciellt i bredbands- och impulstrans-
formatorer är det viktigt att man har kon-
troll över såväl egenkapacitans som läck-
induktans, eftersom de äro bestämmande
för transformatorns egenskaper vid höga
frekvenser. se t. ex. [12]. Till sådana trans-
formatorer användas ofta kärnor av band,
lagda i spiral. Dessa kunna lindas i odelat
skick, men fordrar då särskilda lindnings-
maskiner. lbland skall emellertid kärnan
förses med luftgap och plattas då lämpli-
gen till så att den blir oval, varefter den
skäres upp på två ställen. De färdiga lind-
ningarna skjutas sedan på kärnan. som
därefter klämmes ihop med ett metallband.
lmpregnering av lindningar kan ske med
vax, paraffin eller isolationslack av olika
slag. Vakuummetod är att föredraga fram-
för enkel neddoppning i het impregne-
ringsvätska, eftersom all fuktighet och luft
inte med säkerhet utdrives, om man
inte har vakuum. [ll] [12]
Kap. 4. Kondensatorer
En kondensator består i princip av två
metallelektroder, åtskilda av ett isolerande
mellanlägg, ett dielektrikum. Kapaciteten,
Kondensatorer-
dvs. förhållandet mellan elektrodernas
laddning och spänningsskillnad,ärpropo«r-
tionell mot elektrodytan och mellanläggets
dielektricitetskonstant. samt omvänt pro-
portionell mot dielektrikums tjocklek. Ka-
pacitansen mätes ifarad=1amperesekund-
Jvolt. Inom teletekniken är denna enhet all-
deles för stor och därför används hellre
,«F eller pF.
De olika typer av kondensatorer, som
användas inom teletekniken, kunna grovt
uppdelas i kontinuerligt variabla och fasta.
De variabla användas för avstämningsän-
damål o. d. och ha för det mesta luft som
dielektrikum. De förekomma i storlekar
från 1 till 1000 pF. De fasta typerna an-
vändas t. ex. som kopplingskondensatorer,
i filter eller i fast avstämda svängnings-
kretsar. Dielektrikum kan vara luft, glim-
mer, keramik eller papper och värdena
variera mellan 0,5 pF och 10 HF. En spe-
ciell grupp bilda de s. k. elektrolytkonden-
satorerna, vilka användas, då man vill ha
mycket stora kapaciteter, ca 8—1000 ««F.
Formler för beräkning av kapacitans
En kondensators kapacitans kan beräknas
ur dess geometriska dimensioner. Härne-
dan följer några formler för i praktiken
förekommande konfigurationen Kapacite-
tansen C anges i pF, längder i cm, ytor i
cm2 och s avser dielektricitetskonstanten
relativt vakuum. För luft är 8=1,0006.
1.l(ondensator av plana parallella plattor.
FA
C=0,08842 -—a—(n—l)
Ä=ytan (ena sidan) hos en platta, d=
avstånd mellan plattorna, n=antal plat-
tor, varav hälften ingår i varje elektrod.
2. Koncentriska sfärer.
d=inre sfärens diameter, D=yttre sfä-
rens inre diameter.
3.Lång cirkulär ledare parallell med le-
dande plan med oändlig utsträckning.
2,24 8
C = — pFJm
Toggng XXFHTH 191
247
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
