- Project Runeberg -  Ingenjörshandboken / 3a. Teleteknik. Allmän elektroteknik /
274

(1947-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ELEKTROAKUSTIK

Olika typer av artificiella öron ha kon-
struerats, vilka i större eller mindre ut-
sträckning ta hänsyn till ytterörats form
och otätheten vid hörtelefonens anslutning
till örat. Ett exempel på artificiellt öra
visas på fig. 3X7.

Det artificiella örat användes huvud-
sakligen för upptagning av frekvenskur-
vor. Man bestämmer därvid vanligen från
hörtelefonen avgivet ljudtryck vid viss in-
matad spänning eller vid en spänning in-
matad frän en viss emk med visst inre
motstånd.

Kap. 4. Högtalare

se även del l, Akustik, kap. 4.

Högtalarna ha nästan fullständigt ut-
trängt hörtelefonerna inom de områden,
där av praktiska skäl detta låtit sig göra,
t.ex. inom rundradion. På senaste tiden
ha högtalarsystem även börjat införas inom
telefonin, hittills dock endast inom kon-
torsväxlar (chefstelefon). Förutom den
stora användning högtalarna ha som kon-
sert- och föredragsåtergivare, ha de nu
börjat få stor användning för trafikända-
mål) (i gatutrafik. vid järnvägsstationer
etc· .

Elektromagnetiska högtalare

Denna högtalartyp är numera omodern.
Ett par enkla typer av elektromagnetiska
högtalarsystem visas på fig. 4Xl. För det

«elektromagnetiska systemet gäller följan-
de omformningskonstant, som bör göras
stor, då man vill uppnå hög verkningsgrad.

Fig. 4Xl. Elektromagnetiska högtalarsystem
274

Fig. 4-2. Balanserat elektromagnetiskt
system.

280N

G— IMF nXA

B0=permanent magnetisk induktion i
luftgapen, Vslm2

N=varvtal hos talspolen

««»=absoluta permeabiliteten i vakuum,
VsXAm

F=magnetiska kretsens motstånd mot
växelflödet, AXVs

Bo åstadkommes numera vanligen med
permanent magnet. G blir större ju mindre
luftgap man har. Luftgapet måste dock
vara så stort, att man inte riskerar att
membranen (eller ankaret) klibbar vid
magnetens polkärnor. Ett sätt att möjlig-
göra mycket små luftgap är att använda
ett balanserat magnetsystem, t.ex. enligt
fig. 4–2.

För att uppnå ett högt värde på G
måste man göra de rörliga järndelarna
tunga, varvid de mekaniska egenskaper-
na bli mindre goda. l närheten av reso-
nansfrekvensen blir G störst, och man
brukar därför förlägga resonansen någon-
stans i mitten av tonfrekvensbandet·

Elektrodynamiska högtalare

Bland moderna högtalare dominerar
fullständigt den elektrodynamiska högta-
lartypen med svängande spolsystem, se
fig. 4X3. Omformningskonstanten för detta
system kan skrivas

GcBl nXA

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Jan 30 10:14:02 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/inghb/3a/0282.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free