Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Om man i en strowgerstation önskar en
kapacitet som är större än 1000 linjer,
måste ytterligare ett gruppväljarsteg
införas, som då väljer 1000-grupp (och GV2)
inom stationen och som förbrukar
1000-tals siffran. På samma sätt kan genom
tillfogande av ytterligare gruppväljarsteg
tydligen stationer med en godtycklig
kapacitet byggas. Kapaciteten stiger 10 gånger
varje gång ett gruppväljarsteg tillsättes.
Samtidigt räcker icke de använda numren
till för abonnentlinjerna utan en siffra
måste inläggas i numret som användes för
att ställa ut den nya gruppväljaren.
Sambandet mellan strowgersystemet och vårt
talsystem är därför fullständigt. vilket
bidrar till den lättförståeliga uppbyggnaden
av centraler enligt detta system.
I ett 500-väljarsystem med gruppväljare
har gruppväljaren 25 lägen i sin första
rörelse, varför maximalt 25 grupper
kunna särskiljas. Har man endast ett
gruppväljarsteg brukar man göra bruk av endast
20 lägen varigenom stationens
maximikapacitet blir 10000 linjer, motsvarande en
fyrsiffrig numrering av abonnentlinjerna.
Med två gruppväljarsteg erhålles en
kapacitet på systemet av 250000 linjer.
Gruppväljarnas första rörelse är sålunda
beroende av det inslagna numret,
numerisk, på samma sätt som ledningsväljarens
båda rörelser, medan den andra rörelsen,
frivalet, är oberoende av det inslagna
numret och sålunda onumerisk. På grund av
att den första rörelsen är numerisk måste
gruppväljaren ha ett bestämt utgångsläge.
Gruppväljarens fria val kan i
registersystem upprepas om ingen ledig utgång
finnes i nästa väljarsteg. I
500-väljarsystemet går sålunda väljaren fram och tillbaka
i radialrörelse tills en ledig väljare blivit
tillgänglig i nästa steg. Genom att man
har register, har man ingen viss tidsfrist
för genomförande av det fria valet. Man
kallar ett sådant system väntsystem och
abonnenten kommer där alltid fram även
om tillfälliga trafikanhopningar kunna
orsaka väntetider med förbindelsens
färdigställande.
I ett direktdrivet system måste det fria
valet vara avslutat innan abonnenten tar
nästa siffra. Man är i sådant system
nödsakad att, om ingen ledig väljare finns i
nästa väljarsteg, efter första
genomsökningen ge upptagetton till abonnenten.
Detta system kallas upptagetsystem och
i ett sådant kan således upptaget erhållas
även om den anropade abonnenten är
ledig.
 |
| N1—N4 trafikkällor, A sökningsriktning Fig. 2/27. Princip för gradering. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
