Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TELEFONl
Ae- ev u- ,
EEG W-
FIIII
Eros-Joy- F
Ed Amos-mas
ärar-dy c
Fig. 4X7. Do med registerstyrda väljare
(LME:s 500-Väljare).
ningen bortfaller. Anrop till D avvecklas
över GVll i A, vilket även gäller för så-
dana som initieras i B och C. För sådana
kopplingar tjänstgör A endast som genom-
gångsstation eller tandemstation, väljar-
steget GVII i A som genomgångsväljar-
steg eller tandemsteg.
Fig· 4X7 visar samma stationer uppbygg-
da med LME:s 500glinjers väljare. statio-
nerna innehålla här ett gruppväljarsteg
utom B, som innehåller två gruppväljar-
steg. I A och C välja gruppväljarna 500-
tal inom egen station eller stationerna B,
C eller D, B eller A resp.
GVI i B väljer antingen 10 000-grupp
i B eller stationerna A eller C. GVll i B
väljer 500-tal inom egen 10000 grupp i
B. l D väljer gruppväljaren antingen 500-
tal inom D eller också utgångarna till
det övriga nätet. Endast ett knippe för-
eningsledningar i var riktning erhålles
mellan de olika stationerna.
314
Äntalet numeriska väljarsteg för olika
kopplingar varierar mellan två och fem.
Vid en jämförelse mellan fig. 4l6 och 4X7
framgår att införande av register medger
en friare uppbyggnad av stationer och
nät. Man erhåller också vissa besparingar
i föreningsledningar t.ex. mellan A och
D där i fig. 4l7 hela trafiken föres i ett
knippe. Föreningsledningarna till stationen
B bli endast obetydligt färre i registeral-
ternativet, då knippena till de två 10 000-
grupperna i B i det dekadiska alternativet
ändå bli så stora att någon nämnvärd
vinst genom en sammanslagning ej kan
uppnås. Man kan t.o. m. i fig. 4X7 över-
väga om ej 10000-tal i B kunde väljas
direkt i GV i Ä och C. Härigenom skulle
en del väljare sparas i B.
Föreningsledningar mellan stationerna i
ett lokalnät göras i allmänhet tretrådiga.
dvs. med två taltrådar och en hjälptråd. Då
avstånden äro större mellan stationerna
blir det emellertid mera ekonomiskt att
ha tvåtrådiga föreningsledningar. Utrust-
ningarna för ledningarna i stationerna bli
därvid något mera komplicerade.
Lokalnäten i stora städer med stor te-
lefontäthet bli mycket komplicerade· De
uppbyggas i stort efter de principer som
visats i det föregående. En tydlig tendens
förefinnes att föredra registersystemen.
vilket medför lättnader ur uppbyggnads-
synpunkt.
Automatiska landsnät
I landsnäten avvecklas närtrafiken. Ett
automatiskt landsnät omfattar en huvud-
ort med kringliggande landsbygd. Gräns-
dragningen mot lokalnäten är vag. De från
varandra skilda landsnäten i ett land kal-
las nätgrupper eller nummergrupper. stor-
leken av nätgrupperna bestämmes oftast
av de lokala förhållandena. Man brukar
dock ej göra nätgrupperna större än att
man alltid kan klara sig utan förstärkare
även för förbindelser tvärs över nätgrup-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
