Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
o xo aoaowsoso ro ao Dow-)
Erla-sy
Fig. FU. Kurva över antalet kopplings-
organ som funktion at- trafikstyrkan Vici
full åtkomlighet och spärrningen=0,oo-.s.
relationen mellan n och A visas med Elpn
som parameter. Fig. FXZ visar kurvorna i
nomogramform. På fig. FXZ visas kurvan
för E1»»=0,002. Av kurvan framgår att
iden möjliga utnyttjningstiden per kopp-
lingsorgan stiger med storleken på organ-
gruppen. Kurvan avspeglar det naturliga
förhållandet att ju fler samtal som ge sitt
bidrag till en trafikström, ju mindre ut-
präglade bli de tillfälliga trafikanhop-
ningarna. För en grupp på F- organ er-
hålles totalt 0,9 erlang eller per organ
en utnyttjning av 10,8 minuter-timme 50
Jrgan kan för samma spärrning belastas
ned 34 erlang. vilket ger en utnyttjning
tv 40.8 minuter-timme För att få en god
itnyttjning av kopplingsorgan och led-
iingar bör man därför sträva efter att
skilda så stora grupper som möjligt. lnom
lutomattelefonjn har detta gett en ten-
ens att konstruera väljare med stor ka-
acitet. Eftersom den stora gruppens organ
dan äro tämligen hårt tagna i anspråk,
ir emellertid överbelastningsförmågan
os en stor grupp sämre än hos en liten.
n procentuellt lika stor ökning av trafi-
n i en stor och i en liten grupp ger ett
"gre spärrningstillägg i en stor grupp.
Teletrafikteknik
Detta förhållande har emellertid ej så stor
betydelse vid de spärrningar man vanli-
gen arbetar med.
I ett väntsystem där den spärrade tra-
fiken ej avvisas utan endast får vänta på
expedition tills något organ blir ledig-t,
blir spärrningen givetvis större. Enligt Er-
lang blir väntspärrningen
n
E2,»—E1,« nsfdnskza
Man brukar emellertid sällan använda
denna formel utan i stället även för vänt-
system tillämpa upptagetformeln och be-
traktar väljarsteg med väntsystem och
upptagetsystem som likvärdiga om de ge
samma spärrning enligt Erlangs upptaget-
formel. Anledningen härtill är att olägen-
heten för abonnenterna i ett väntsystem
av en spärrning ej bli så stora som i ett
upptagetsystem, där abonnenten ju måste
göra ett nytt anrop. Förutsättningarna för
upptagetformelns absoluta giltighet äro
för övrigt ej uppfyllda i upptagetsyste-
men, då spärrade anrop i allmänhet kom-
ma igen som nya anrop.
Graderingar
Endast ett litet fåtal av de graderingar.
som förekomma i praktiken, har kunnat
behandlas matematiskt med avseende på
trafikavvecklande-förmågan. Genom om-
fattande mätningar har man emellertid
kunnat bestämma formler som ge en god
överensstämmelse med praktiken· Enligt
undersökningar gjorda av British Post
Office vilka också accepterats av Tele-
grafverket, gäller
Aio-SIS k (E1.n)1-k—0s53 ADSL-«
n
0,47
op53(E1,«)1"-—l" · ALEle
där n=antalet kopplingsorgan (led-
vingar)
A=den påtryckta trafiken
k=sökningskapaciteten i grade-
ringen (alltså exempelvis 10 för
323
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
