Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TELEFONI
Anropssökare-gruppväljargruppen om-
fattar 500 abonnenter. Trafiken i en så-
dan grupp blir
L)T.L9—·—H9-=21,35 erlang.
8 « 3 600
Med trafikfallet full åtkomlighet och
EM=0,002 erhålles per 500-grupp 36 an-
ropssökare och 36 gruppväljare eller totalt
720 anropssölcare och 720 gruppväljare.
I ledningsväljarsteget råder också 500-
linjersgruppering och med det antagna av-
draget blir trafiken
21.35-0,95 erlang=20,3 erlang.
För en gradering med sökningskapaci-
Zeten 20 och E1»»=0,002 fordras 37 organ
eller totalt 740 ledningsväljare.
Anm. I exemplet har ej tagits hänsyn till
de av tyska forskare, framförallt Langer,
lanserade begreppen grupptillägg och
gruppavdrag. Enligt Langer måste man
vid organberäkning veta för hur stor
abonnentgrupp den angivna medeltrafik- «
intensiteten gäller.
De vanliga trafikkurvorna (Erlangs for-
mel) kunna endast tillämpas om den be-
traktade fullständiga gruppen är lika stor
som den abonnentgrupp för vilken me-
deltrafikintensiteten är uppmätt. Om man
arbetar med mindre gruppen än mätgrup-
pen är man tvungen att göra ett fiktivt
tillägg till trafiken beroende på trafikens
storlek och delningsförhållandet mellan
grupperna. På samma sätt är man berätti-
gad att göra ett fiktivt avdrag från trafi-
ken om man har en grupp som är större
än den för vilken mätningen gäller. På
den på detta sätt korrigerade trafiken till-
lämpas sedan de vanliga trafikkurvorna.
Grupptilläggen och -avdragen motiveras
därav att bråda timmen för de delgrup-
per, som konstituera en större grupp, ej
inträffar samtidigt. En större grupp re-
presenterar därför jämfört med sina del-
grupper en mera utjämnad trafik än vad
som exempelvis Erlangs formel visar på.
326
Grupptillägg och -avdrag ha därför en på-
taglig grund i de verkliga förhållandena.
men de mätningar som gjorts äro ännu
alldeles för fä för att tillförlitliga resul-
tat därav skola kunna erhållas. Med hän-
syn till senare forskning (C. Palm) torde
det för övrigt vara tvivelaktigt om den
slutliga lösningen av dessa problem kom-
mer att följa de linjer, som den tyska
teletrafiktekniken slagit in på.
Ekonomisk dimensionering av
stationer och telefonnät
Betjäningskvaliteten i en telefonstation
ställes vanligen i relation till den summe-
rade spärrningen i de olika väljarstegen·
Om man står inför alternativa utföran-
den av en station, måste man vid jämfö-
relsen se till att totalspärrningen i de olika
alternativen är lika för att få ur abon-
nentbetjäningssynpunkt likvärdiga statio-
ner. Detta innebär ej att spärrningen per
väljarsteg måste vara densamma i de båda
systemen. Ett system, som använder stör-
re väljare och därmed får färre väljar-
steg. kan tydligen utföras för en större
spärrning per väljarsteg.
Fördelningen av spärrningen på de olika
väljarstegen i en station bör göras. så att
man når ett ekonomiskt optimum. l den
i beskrivningsexemplet behandlade statio-
nen enligt strowgersystemet bör sålunda
en jämförelsevis stor del av spärrningen
läggas i anropssökar—första gruppväljar-
steget som ju innehåller två väljare med
manöverreläer och därför är dyrast. På
samma sätt bör i 500-väljaralternativet an-
ropssökare—gruppväljarsteget ges en
större del av totalspärrningen än lednings-
väljarsteget. Ännu mer betydelsefull blir
en riktig fördelning av spänningen, då
man också måste räkna med förenings-
ledningar mellan stationer. Ledningarna
äro alltid avsevärt dyrare än kopplings-
organ, varför en mycket större del av
spärrningen bör falla på dem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
