Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
batterier. För fjärrkretsar i rikskabel an-
vändas i regel separata batterier för
de olika kabelsektionerna för att dessa
skola hållas isolerade från varandra. l
sverige är kabelbatteriernas spänning
40 volt. Blankledningsförbindelser och
lokalkretsar för dubbelström matas från
dubbelströmsbatterier med jordad mitt-
punkt. Jämför fig. 2X7 B« och Bz. spån-
ningen — 60 å 80 volt —- hos dubbel-
strömsbatteriernas positiva och negativa
sida måste hållas lika på ZMJ när för att
den av spänningsdifferensen orsakade di-
storsionen icke skall bli för stor.
För varje kabelbatteri eller för en grupp
av sådana finnes ett reservbatteri, från
vilket kretsarna matas, medan det ordina-
rie batteriet laddas, men även parallelladd-
ning under drift förekommer. Vid dubbel-
strömsbatterier är belastningen på positiva
och negativa sidan olika, och belastnings-
fördelningen varierar med trafikintensite-
ten, varför parallelladdning med automa-
tisk spänningsreglering måste användas.
På mindre stationer med en eller ett
fåtal förbindelser matas såväl fjärr- som
lokalkretsar ofta från belysningsnätet via
likriktare med glättningsanordning. Då
likriktarutrustningarnas inre motstånd i
regel är relativt stort, användes vanligen
en likriktare för varje förbindelse eller i
vissa fall en för varje krets. Nätanslut-
ning av mellanöverdrag användes i regel
icke på stationer, där reservaggregat för
belysningsströmmen saknas. Då fjärrskriv-
maskinernas motorer alltid matas från
belysningsnätet, medför nätanslutning av
terminalöverdragen ingen olägenhet.
Kap. z. Telegrafapparater
Apparater enligt morsealfabetet
För sändning av morsetecken för hand
användes en telegrafnyckel. Hastigheten
och tecknens utseende bli beroende av
Telegrafapparater
———————————————
telegrafistens skicklighet. Mottagningen
sker med hjälp av en morseskrivapparat,
som genom en elektromagnet och en skriv-
anordning åstadkommer skrift på en pap-
persremsa i takt med de inkommande teck-
nen.
För att erhålla större sändningshastighet
och på så sätt öka förbindelsernas trafik-
avverkande förmåga har man på maski-
nell väg drivit upp telegraferingshastighe-
ten. Ett flertal system för snabbskrifts-
telegrafi ha utarbetats, men det i sverige
huvudsakligen använda är Wheatstone-
Creed-systemet. systemet bygger på mor-
sealfabetet. Normalt användes dubbel-
ström.
För sändning erfordras två apparater,
klaviaturperforator och transmitter. Med
perforatorn utstansas hål i en pappersrem-
sa. Remsan har tre hålrader. Den meller-
sta hålraden användes för remsans fram-
matning medan de båda yttre raderna bilda
tecknen. Varje punkt eller streck i mor-
sealfabetet motsvaras av ett hål.i den
övre och ett i den undre raden. För en
punkt stå de båda hålen mitt över var-
andra, för ett streck är det undre hålet
förskjutet ett matarhåls avstånd åt höger.
Den perforerade remsan inmatas vid sänd-
ning i transmittern, som kan inställas på
önskad hastighet, 20—300 ord-min (wpm).
Teckenhålen i remsan kontrollera därvid
utsändandet av de olika impulserna.
De inkommande telegraftecknen regi-
streras genom perforering i en pappets-
remsa medelst en s. k. reperforator. Man
låter därefter remsan passera en »printer».
varvid tryckt text erhålles· Vid radioför-
bindelser, där ju störningarna äro större
än på trådförbindelser, användes i stället
en s.k. recorder, vilken registrerar teck-
nen i form av en kontinuerlig våglinje på
en pappersrernsa. se fig. Ill. Recordern
har ett elektrodynamiskt magnetsystem,
dvs. strömmen passerar en rörlig spole pla-
cerad i ett homogent magnetfält. Tecknen
på remsan avläsas av expeditören och ned-
367
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
