Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TELEGRAFI
fjärrskrivmaskin och kan manuellt eller
aumotatiskt komma i förbindelse med öv-
riga abonnenter för att telegrafiskt över-
föra meddelanden.
Vid abonnenttelegrafi använder man
vanligen telegrafförbindelser för fjärr-
skriftsmeddelandenas överföring, men även
telefonförbindelser användas, dock i allt
mindre omfattning.
Abonnenttelegrafi på telegrafförbindelser
Vid manuellt abonnenttelegrafsystem
äro abonnenterna anslutna till manuella
fjärrskriftväxlar, förbundna med varandra
genom telegrafförbindelser. Den manuella
växeln är konstruerad enligt samma prin-
cip som en telefonväxel men anpassad för
telegrafi. sålunda har expeditören i stäl-
let för mikrotelefon en fjärrskrivmaskin.
Då abonnenterna och expeditörerna en-
dast kunna meddela sig med varandra
skriftligt bli expeditionstiderna avsevärt
längre än inom telefonin.Med hänsyn här-
till har man alltmer övergått till automa-
tiskt system för abonnenttelegrafi.
Det automatiska abonnenttelegrafnätet
består av ett antal automatstationer av
olika storlek placerade runt om i landet
och förenade med varandra genom ett
lämpligt antal telegrafförbindelser. Abon-
nenterna äro anslutna till dessa stationer
via lokalkretsar (lokalabonnenter), eller-.
om de äro belägna på långt avstånd från
stationen, via fjärrförbindelser (fjärrabon-
nenter).
Abonnentutrustningen består förutom
fjärrskrivmaskinen av en kopplingstillsats
med omkastare för avgivande av anrops-
och slutsignal samt en fingerskiva. Äbon-
nenterna kunna automatiskt med hjälp av
fingerskivan nå alla andra abonnenter,
som äro anslutna till systemet.
När en förbindelse uppkopplats, starta
båda apparaterna, och skrivningen kan
börja oberoende av om det finns per-
sonal vid adressapparaten eller ej. För att
undersöka om förbindelse erhållits med
370
Elegmfleckn «-
oxmoso sto-Jon
ABR: Äbonnentreläskena. FV: Förväl-
jare. GV: Gruppväljare. LV: Ledningsväl-
jare. REV: Registerväljare. HV: Hjälp-
väljare. RE: Register. TZRz Tidzonräk-
nare CDR: Overdragsskena.
Fig. HU. schema över station för abon-
nenttelegrafL
rätt abonnent, utlöses adressapparatens
namngivare, som då automatiskt sänder i
densamma inställd stationsbeteckning till-
baka. Efter skrivningens slut kan förbin-
delsen brytas genom slutsignal från av-
gångsapparaten eller adressapparaten.
stationerna äro i princip uppbyggda på
samma sätt som telefonstationer med för-
väljare, registerväljare med register, grupp-
väljare och ledningsväljare. se fig. 4X1. Då
stationerna skola förmedla överföring av
likströmsimpulser i stället för talströmmar
och tonfrekventa signalimpulser, äro de
försedda med polariserade reläet-. Taxering
av varje fjärrskrivning sker automatiskt
med hjälp av tidzonräknare, som ingå i
varje uppkopplad förbindelse. Tidzonräk-
naren inställes för en viss zontaxa, vilken
i sverige bestämmes av de två första siff-
rorna i abonnentnumret. Tidzonräknaren
sänder sedan impulser med jämna mellan-
rum till den anropande abonnentens sam-
talsräknare. Varje steg på denna motsva-
rar ett visst belopp och man kan på räk-
naren avläsa hur mycket abonnenten skall
betala. »
samtidig skrivning till flera apparater-
kan ordnas på två principiellt skilda sätt,s
beroende på om abonnenterna önska kom-
ma i förbindelse med en på förhand be-I
stämd grupp av abonnenter, eller om del–
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
