Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ELEKTROAKUSTISK REPRODUKTIONSTEKNIK
För normal biografljudfilm är filmhastig-
beten 0,4so me, ljudupptagningens del av
filmbredden 2.5 mm och den vid upptag-
ningen använda ljusspaltens bredd ca 20
kem. Det ljus som träffar filmen är modu-
lerat med hjälp av spänningen från en
mikrofon som uppfångar ljudet. Man skil-
jer på tre olika förfaringssätt vid denna
modulering.
a) Intensitetsförfarandet
spalten hålles konstant och ljusintensi-
teten hos spaltbilden ändras. Den fotogra-
fiska bilden får ett utseende enligt fig. Ill·
För ljusmoduleringen användes katod-
strålerör eller glimlampa. Dessa organ som
utgöra själva ljuskällan kunna blott ge
relativt svag ljusstyrka. För att erhålla
större ljusstyrka använder man konstanta
ljuskällor, vilkas strålning moduleras. l
den sik. Ken-cellen använder man sig
t.ex. av ett elektrostatiskt fälts inverkan
på polariserat ljus. Denna anordning ford-
rar dock ca 500V likspänning och ca
150 V växelspänning för moduleringen.
b) Longitudinalförfarandet
Ljusintensiteten hos spaltbilden hålles
konstant liksom även spaltens längd, me-
dan spaltbredden varieras. Den fotogra-
fiska bilden får även i detta fall ett ut-
seende enligt fig. 3X1.
För ljusmoduleringen användes t. ex. en
spalt, bestående av två parallella metall-
DLL-IF
Fig. Ill. Fig. JX2. Fig. JXJ. Fig. slit
Fig. Ill. Longitudinalskrift. Fig. JX2. Trans-
versaiskrift Fig· JU. Uppdelad transversal-
skrift. Fig. JX4. Klartonskrfit.
422
trådar, vilka belastas med modulations-
strömmen, varigenom de repellera varand-
ra i variation med strömmen. En annan
vanlig anordning består av ett metallband,
belastat med modulationsströmmen, som
under inverkan av ett magnetfält rör sig i
en konstant spaltöppning. l viloläget är
spaltöppningen ungefär till hälften täckt av
bandet. .
c) Transversalfijrfarandet
Ljusintensiteten hos spaltbilden hålles
konstant liksom även spaltens bredd, me-
dan spaltlängden ändras. Den fotografiska
bilden får ett utseende enligt fig. 3X2. Ge-
nom att använda flera delspalter brukar
man uppdela filmbilden i ett flertal mo-
dulerade band enligt fig. ZXZ.
För ljusmoduleringen användes t. ex. en
bandoscillograf av den typ som beskrevs
under avsnitt b). Vid longitudinalmodule-
ringen är bandet parallellt med spaltens
längdriktning. Vid transversalmoduleringen
låter man bandet bilda en viss vinkel med
spalten. Andra vanliga anordningar inne-
hålla elektromagnetiskt eller elektrodyna-
miskt arbetande spegelsvstem.
För att framställa transversalsvärtning
har man även en rent mekanisk metod.
Den tillgår så, att man medelst en trubb-
vinklig kristallspets skär ut ljudskriften i
en film, belagd med ett ogenomskinligt
skikt.
Fotografiska begrepp
Vid framkallning av en fotografisk film
erhålles svärtning i mer eller mindre hög
grad. svärtningen definieras som
II
F=Iogl—
2
lz=det infallande ljusets effekt
12=det genomgångna ljusets effekt.
svärtningsegenskapen hos en films foto-
grafiska skikt brukar anges med en kurva
över svärtningen som funktion av loga-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
