Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ELEKTRONRORETS ANVÄNDNING
Moss B
mol-ok-
·»J2
Kloss Asz
mot-ok-
Fig. 2X7. I«—U»-diagram jämte tiddiagram för anodström och gallerspänning i mottakt-
förstärkare i klass B och ABM
AB2 — för att utmärka om röret arbetar
med gallerström eller ej under någon del
av perioden. lndex 1 anger då att galler-
ström ej uppstår och index 2 att så är
fallet.
Huruvida ett rör drives i klass A, B eller
C beror främst av gallerförspänningens
och gallerväxelspänningens storlek. Detta
åskådliggöres bäst med hjälp av förstär-
karrörets l«—U»-diagram, se fig. 2-6. Här
ha även tiddiagrammen för gallerspänning
och anodström inritats.
De i fig. 2X6 angivna I»—U»-kurvorna
äro de dynamiska karakteristikerna, dvs.
de ange sambandet mellan anodström och
gallerspänning i den aktuella kopplingen
och vid den aktuella frekvensen. Dessa
dynamiska kurvor skilja sig frän de sta-
tiska och kunna bestämmas antingen ex-
perimentellt eller genom grafisk konstruk-
tion. Karakteristiskt för rörets driftsätt är
»arbetspunktens» läge på den dynamiska
kurvan. Arbetspunkten bestämmes av att
U»= UW och att punkten ligger på den
dynamiska kurvan.
470
Vid klass-B-, klass-AB- och klass-C-drift
blir anodströmsvågen stympad, vilket inne-
bär stor distorsion. Detta kan undvikas —
åtminstone till stor del —- vid klass-B- och
klass-ABdrift genom mottaktkoppling av
två rör. Klass-C-drift innebär även vid
mottaktkoppling en stympning av anod-
strömsvågen, varför klass-C-drift endast
användes vid förstärkning av signaler
inom ett smalt frekvensband, då man
genom frekvensselektiva anordningar
i anodkretsen eller efter denna kan
återställa sinusformen. I fig. 2X7 visas
I»—U»-diagram och signal-tiddiagram för
ett mottaktkopplat klass-B-steg och ett
mottaktkopplat klass-ABz-steg. Genom
lämpligt val av arbetspunkten vid klass-
AB-drift kan distorsionen göras relativt
låg, samtidigt som rören utnyttjas väl för
stora signaler.
Ur signalöverföringssynpunkt utgör ett
förstärkarsteg en fyrpol med två ingångs-
och två utgångsklämmor. l de flesta kopp-
lingar är denna fyrpol i själva verket en
trepol, dvs. en av ingångs- och en av ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
