Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FORSTÄRKARE
Kap. r. Allmänt
Allmän klassindelning
Klassificering av förstärkare kan ske
efter olika principer. Uppdelning kan gö-
ras efter användningsområden såsom lik-
strömsförstärkare (DC-förstärkare), ton-
frekvensförstärkare, radiofrekvensförstär-
kare, bredbandförstärkare (video-förstärka-
re). Någon större principiell skillnad, eller
några bestämda gränser, finnas ej mellan
dessa typer. Man har i varje särskilt fall att
taga hänsyn till den signal, som skall för-
stärkas beträffande frekvens och erforder-
ligt frekvensband och härefter välja rör
och kopplingselement. De allmänna proble-
men för förstärkarkonstruktioner behand-
las i Kap. 2.
Man skiljer vidare mellan spänning-för-
stärkare och effekt- eller kraftförstärkare.
I förra fallet önskar man erhålla hög spän-
ning, t.ex. till efterföljande rörs galler, i
senare fallet strävar man efter en för-
stärkning av effekt. En transformator kan
sålunda ge spänningförstärkning men
aldrig effektförstärkning. Vid kraftförstär-
kare (slutsteg) skiljer man mellan A-, AB-,
B- och Cgförstärkarg beroende på valet
av arbetspunkt för röret, dvs. gallerför-
spänning vid viss anodspänning. De olika
typerna behandlas i Kap. J, jfr Elektron-
rörets användning, s. 467 ff.
Förstärkarrörets ekvivalenta krets
Ett rör med växelspänningen U«l på gall-
ret och med ett anodmotstånd R» kan be-
traktas som en spännings- eller strömkälla,
vars egenskaper bestämmas av rörets kon-
stanter. Den sålunda erhållna ekvivalenta
kretsen är klargörande för rörets förstärk-
nings- och arbetsförhållande.
Rörkonstanter:
lnre motstånd Rz ohm
Branthet (statisk) gmAlV
Branthet (dynamisk) g« mAlV
Förstärkningsfaktor »
494
Rii 8=«« (1)
Ri
ga= RaTRi 8 (2)
R» = anodimpedans
Vid pentoder är vanligen Kjlea och
åks-TF
Vid slutsteg med trioder varierar R» från
Ri till ZRil vilket ger gd=å—g till-å— g.
Vid spänningförstärkning med trioder är
ROHRi och FJCg
a) Röret som spänningskälla
Enligt fig. lll fäs
A-
luMl =««U» RHE» (3)
l
=gR2Ux-·«T» (4)
H R—i
=g»z Ra U» (enl. ekv. 2). (5)
b) Röret som strömkälla «
En spänningskälla med emk «U» och
inre motstånd Rz (enl. a) kan ersättas med
«
en strömkälla med ström I = R—." =g U»
parallellkopplad med motst. RL (fig. 1l2)
R-
M -g U»—R»UR» (6)
=gci UIJ (7)
Æz -7-7"57
Fig. Ill. Fig. ll2
Fig. Ill. EkViValent krets för rör betraktat
som spänningskälla med inre motstånd Rz
och belastning Ra.
Fig. ll2. Ekpivalent krets för rör betraktat
som strömkälla med ström gU»,, och mot-
ståndet Ri parallellt med belastningsmot-
ståndet Ra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
