- Project Runeberg -  Ingenjörshandboken / 3a. Teleteknik. Allmän elektroteknik /
515

(1947-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Motkopplade förstärkare

fs-

F-

Jl

-:- — s —-

lE

Fig. 4X21. Äterkopplad förstärkare med för-
stärkningsreglering genom variation av
» äterkopplingskretsen = l?1l(l?1 tR2)·

Vid förstärkare med motkoppling kan re-
gleringen ej inläggas i förstärkaren, så att
den ligger mellan de punkter, där åter-
kopplingsspänningen uttages och inmatas.
Motkopplingen medför ju att förstärkningen
blir mer eller mindre oberoende av för-
stärkningen mellan dessa punkter. Regle-
ringen bör därför utföras enligt fig. 4X20 a
eller genom reglering av återkopplings-
kretsen enligt fig. 4X21.

För förstärkningsregleringen gäller enl.
ekv. (75) för B=0 (R1=0) AB=0.

F=A = förstärkning utan motkoppling
för B«l men AB)1

R
F=-1—:sp.«?,
» Ie1
1
F:——=
B

Förstärkningen kan sålunda regleras
inom vida gränser. Vanligen önskar man
endast variera ett av de ingående elemen-
ten exempelvis R1. -F kan då ej antaga vär-
det l, varför lägsta förstärkningen lämp-
ligen blir 2——3.

Förstärkningsreglering i återkopplings-
kretsarna har den fördelen att förstärka-
ren, då dess maximala förstärkning ej ut-
nyttjas, har den äterkopplade förstärka-
rens fördelar beträffande hög stabilitet,
låg distorsion osv.

Frekvenskorrektion

Vid tonfrekvensförstärkare önskar man
ofta reglera frekvenskurvan vanligen så att

förstärkningen ändras vid högre och lägre
frekvenser relativt mittfrekvenserna. Re-
gleringen kan avse att korrigera felak-
tigheter hos förstärkaren eller anslutna
apparater beträffande känslighet för olika
frekvenser eller att undertrycka brum och
andra störningar.

Fig. 4X22 visar en utföringsform av
frekvenskorrektion genom avstämda kret-
sar i anoden, shuntade av variabla mot-
stånd.

Fig. 4X23 visar exempel på korrektion
vid äterkopplade förstärkare, där återkopp-
lingsnätet har ett frekvensberoende Oväri
de. Detta frekvensberoende påverkas ge-
nom variabla motstånd, som överbryggas
av frekvensberoende elementen.

Cenom en parallellkrets med överbryggat
motstånd, som placeras i serie med galler-
motståndet R» kan en höjning av för-
stärkningen erhållas vid kretsens resonans-
frekvens. Orn W »R» förlorar kretsen be-
tydelse. Verkan blir större om kretsen
(LCR) lägges i serie med R» i stället för i
serie med RY.

Vid koppling enligt fig.»4l23a orsakar
Cl en höjning vid låga frekvenser och L2
en höjning vid höga frekvenser.

Vid fig. 4X23 b orsakar I-1 en dämpning
vid höga frekvenser och C2 en höjning
vid låga frekvenser.

Vid fig. 4X23c fås, om C är liten, en
motkoppling, som minskar mot höga fre-
kvenser och således höjer förstärkningen
mot högre frekvenser.

Fig. H«22. Frekvenskorrektion för fallande
förstärkning Vid högre frekvenser genom
avstämd och shuntad LCD-krets

515

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Jan 30 10:14:02 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/inghb/3a/0523.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free