Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pulsgenerering
Fig. l-22. Isak-blockerande oscil-
lator. a. koppling, b. kart-formen
Fig. lX23. Fyn-
kroniserad själs-:
blockerande
oscillatorn
sL sik
Pulsstyrda oscillator-kopplingar
Inom radartekniken önskar man ofta
en oscillator, som startas genom att en
puls tillföres oscillatorn. Denna skall
svänga under samma tidrvmd, som den
pålagda pulsen upptar.
Pulsstyrd Hartley-oscillator
Den enklaste kopplingen är en pulsstyrd
Hartlev-koppling, fig. 1J24 a. Det använda
sfb
Fig. ll24. Pulsstyrd Hartley-oscillator.
a. koppling, b. kan-formen
sko - N - Lycos-xx
J
Golle nye-.
b
röret är en pentod, vars bromsgaller har
en så hög negativ förspanning, att röret
ej svänger. Lyftes bromsgallret medelst en
positiv puls, startar svängningarna sväng-
ningarna nå dock ej full amplitud, förrän
efter några hela perioder-, och frekvensen
är under dessa ej konstant, fig. lX24 b. Di-
mensioneringen av kopplingen sker som
vid en normal Hartley-koppling·
Efterklangskrets
En koppling, där svängningarna omedel-
bart starta med full amplitud, är den s.k.
efterklangkretsen, fig. IXZF a. Röret leder
normalt och en viss anodström, ia, går genom
röret. Lägges en negativ puls på gallret,
strypes röret, och den i induktansen upp-
lagrade magnetiska energin ger upphov till
Ufspöyhxhy
7
Emmas-eller —
,oU-.5
l)
547
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
