Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PULSTEKNIK
troder. Avståndet mellan elektroderna är
så avpassat att överslag erhålles, när
en rörlig elektrod passerar de fasta. För-
delen med anordningen är dess enkelhet,
och om elektroderna utföras av wolfram,
kan strömstyrkan uppgå till ett par hundra
A utan att justeringar behöva vidtagas of-
tare än efter 1000 timmars drift. Nackde-
lama äro, dels att anordningen är långt
ifrån ljudlös, dels att tändningsögonblicket
ej är exakt definierat. Den förra kan mot-
verkas genom att inkapsla anordningen,
varvid dock producerad ozon och nitrösa
gaser måste avlägsnas medelst en luft-
ström.
2. Fasta gnistgap utföras såväl inneslut-
na i gas, trigatroner, som i atmosfärisk
luft, se fig. UZL Trigatronen lämpar sig
bäst för mindre effektbelopp, ca 100 kW,
under det att det öppna gnistgapet kan
användas för den tiodubbla effekten. Även
här måste lufttillförsel anordnas. Båda ty-
perna ge större exakthet ifråga om tänd-
ningsögonblicket, men i synnerhet den se-
nare har begränsad livslängd utan omjuste-
ring.
Z· Tyratroner användas i stor utsträck-
ning som modulatorrör. Ett omfattande
konstruktionsarbete har måst utföras för
att få fram typer, vilka kunna hantera de
stora effektbelopp, som ifrågakomma. Ur-
sprungligen användes kvicksilverfyllda
rör, men problemet att hålla dem vid kon-
stant temperatur komplicerade apparatu-
ren. Moderna tyratroner äro i stället fyll-
da med vätgas, varvid uppvärmningspro-
blemet bortfaller. Vid båda typerna kan ett
exakt bestämt tändningsögonblick erhål-
las.
Uppladdning av konstledningen
Ledningen laddas från växelströmsnätet
via transformator och likriktarrör. Man
TL . ADqu -
elektrods-
·- -— DDT-« -
elaks-Ve-
550
Fig. IJJL Elektrodsyste-
met hos styrt gnistgap.
arrangerar ofta fasförhållandena sä, att
ledningen uppladdas under en halvperiod
och urladdas under nästa halvperiod, strax
efter det spänningen passerat genom noll.
Uppladdningsspänningen kommer då att
bli lika med toppvärdet hos sekundärspän-
ningen från transformatorn· Halva denna
spänning erhålles sedan över belastningen,
dvs. sändarröret. En bättre verkningsgrad
erhålles. om ledningen laddas genom en in-
duktans. Under uppladdningen verkar led-
ningen som en kapacitans, och man erhål-
ler genom induktansen ett insvängnings-
förlopp, vid vars slut ledningen är upp-
laddad till knappt dubbla toppvärdet hos
sekundärspänningen. Vidare kan man me-
delst en kombination av två identiska led-
ningar erhålla hela uppladdningsspän-
ningen över belastningen.
Pulstransformatorer
Det är oftast ogörligt att dimensionera
urladdningens karakteristiska impedans så.
att den är lika med belastningen· Man
kan vara bunden av modulatorrörets data,
om en kabel skall användas mellan sän-
dare och modulator, etc· Om man betän-
ker, att det frekvensområde, som skall
överföras av transformatorn, är mycket
stort, att pulsen skall överföras utan dis-
torsion, samt att sekundära spänningar-
na och strömmarna äro av storleksord-
ningarna 20 kV, resp. 20 A, inser man
att problemet är komplicerat. Av en puls-
transformator fordrar man, att den skall
ha hög primärinduktans, låg läckinduktans,
små kapacitanser samt hög isolation. vilka
fordringar strida mot varandra. Genom
tillkomsten av högvärdiga kärn-material.
såsom »stalloy», »Hipersil», m. fl» har
pulstransformatorer utförts, vilka utan
nämnvärd distorsion kunna överföra pul-
ser om 1 MW och mer, vid pulslängder
under 1 »s.
Fig. lXZZ visar ett komplett schema för
en modulator med urladdningsledning, ty-
ratron och pulstransformator. Dioden över
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
