Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MIKROVÄGTEKNIK
lll
Rom-«- - s
F-:
T—
Fig. JUH. Vågledarförgreningar.
serie — f
andra med en spårskarv, varigenom ett
visst spel kan tillåtas.
Förgreningar och stubbar
Liksom vid ledningar har man även vid
vågledare möjlighet att göra förgreningar
och stubbar. Man har till och med större
möjligheter än vid ledningar, genom att
två vågledare kunna kopplas både paral-
lellt och i serie. serie-kopplingen är där-
emot vid ledningar ofta svår att praktiskt
utnyttja. .Vid vågledare åstadkommes pa-
rallellkoppling genom att göra förgre-
ningar i det magnetiska fältets plan (shunt
T), se fig. 3X13, och seriekoppling ge-
nom förgrening i det elektriska fältets plan
(serie T). De ekvivalenta förgreningarna
vid en dubbelledning framgå av figuren.
Genom att utnyttja lämpliga längder av
dylika grenledningar på en vågledare,
(vanligen kortslutna i den fria änden), får
man stubbar på motsvarande sätt som vid
ledningar. Dessa vågledarstubbar j serie
eller parallellt med vågledaren, kunna ut-
nyttjas för anpassningar och omkopplingar.
En originell form av vågledarförgrening
är den delningsknut som visas i fig.
3X14. Denna är en motsvarighet till del-
ningstransformatorn inom telefontekniken.
Förutsättas grenarna 2 och 3 vara anpas-
sade till en belastning. gäller att effekt kan
överföras från gren 1 till 2 och 3 och från
4 till 2 och 3 medan däremot ingenting
går över mellan grenarna 1 och 4.
574
Fig. Jll4. Del-
ningslcnut och
ekvivalent
4
in
delningstransfor-
mator·
Anpassning
Vågledarens karakteristik kan ej definie-
ras på samma enkla sätt som vid ledningar.
Man kan dock räkna med en viss karak-
teristik gällande för en viss vågtyp, och
om impedanser utefter vågledaren norme-
ras, dvs. uttryckes i förhållande till våg-
ledarkarakteristiken, kan man utföra be-
räkningar av impedanser och stående vå-
gor utefter vågledare på samma sätt som
för ledningar. Cirkeldjagrammen kan t.ex.
även med fördel användas. Man bör dock
observera att våglängden i vågledaren L»
är en annan än våglängden L vid fri ut-
bredning. För den vanliga TE-vågtypen är
vågledarens karakteristik:
Z—12 z«
— 0»«T
De anordningar, som användas för att
åstadkomma anpassning i vågledare och
minska stående vågor, äro vågledarstub-
bar, reaktansstift och -bländare. Dessa
verka som reaktanser inkopplade på våg-
ledaren och, om de normerade värdena
äro kända, kunna beräkningarna göras
på samma sätt som tidigare beskrivits för
enkelstubbar och dubbelstubbar vid led-
ningar.
Reaktansbländare och reaktansstift
Genom insättning av tunna plåtskivor
av olika form, som delvis »bländar av»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
