- Project Runeberg -  Ingenjörshandboken / 3a. Teleteknik. Allmän elektroteknik /
588

(1947-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

RADIOTEKNIK

F————————-—————————————-—

——————·——————-—-—————————-————s

Kap. I. Radioförbindelse

s

Val av frekvens

Frekvensområdet 10 kpls—30 000 Mst
motsvarande våglängdsområdet 30000 m
—l cm användes i praktiken.

Frekvensområdet uppdelas i följande
områden-

långvåg 10—— 525 kstJO 000—570m
· mellanvåg 525—-1 600 kst 570——185 m
kortvåg l,s— 30 Mst 185— 10 m
ultrakortvåg 30—· 300 Mst 10— 1 m
mikrovåg ) 300 Mpls ( 1 m

Vid sidan av denna uppdelning använ-
des även en annan nyare uppdelning i fre-
kvensband enligt tab. 1:1.

Radiovågornas utbredningsegenskaper
äro mycket olika vid olika frekvenser
och i synnerhet inom mellanvågs- och
kortvågsområdena dessutom mycket va-
rierande under dygnet. Den lämpligaste
frekvensen för en viss radioförbindelse
väljes med hänsyn till avståndet mellan
radiostationerna, risken för störningar från
andra radiosändare. trafikens art och vid
långa avstånd med hänsyn till årstiden
och tid på dygnet. l många fall inverkar
dessutom möjligheten att anordna antenn
väsentligt på frekvensvalet. som regel
gäller nämligen att antennerna bli mindre
ju högre frekvens som användes. Då det

Tab. 1:1. Uppdelning i frekvensband.

tillgängliga frekvensområdet är taget myc-
ket starkt i anspråk för olika ändamål
och därigenom risken för störningar mel-
lan olika radioförbindelser är mycket stor
äro vissa internationella överenskommel-
ser träffade. Tilldelning av frekvens för
en radioförbindelse sker för allmän civil
trafik av de statliga myndigheterna i sam-
band med beviljandet av koncession på
radioförbindelsen.

I grova drag kan de olika frekvensom-
rådenas användning angivas på följande
sätt. Långvågsområdets första del 10-——
100 kst användes för långdistans-förbin-
delser mellan fasta stationer och för tid-
signaler, medan dess andra del 100—525
kpls användes för rundradio, sjöfart och
luftfart. Mellanvågsområdet användes för
rundradio. Kortvågsområdet användes
för trafik av alla slag och på alla di-
stanser. som allmänna regler inom
kortvågsområdet gäller dels att långa
trafikavstånd fordra hög frekvens, dels
att den ljusa tiden på året och dyg-
net fordrar högre frekvens än den mör-
ka. Ultrakortvågsområdet användes för
förbindelser på kort avstånd ((100 km).
Mikrovågsområdet kräver praktiskt taget
optisk sikt mellan stationerna.

Radiovågorna reflekteras under vissa
förhållanden av ett jonskikt i de högre
luftlagren, jonosfären, vilket möjliggör
mycket långa förbindelser. För sådana för-

Frekvensband Befecb Benämning .
ntng

( 30 kst VLF mycket låg frekvens myriametervåg
30—300 kst LF låg frekvens kilometervåg
300—3 000 kst MF medelfrekvens hektometervåg

3 000—30 000 kst HF hög frekvens dekametervåg
30000 kpls—300 Mst VHF mycket hög frekvens metervåg

300—3 000 Mp-«s UHF ultrahög frekvens decimetervåg

3 000—30 000 Mst « sHF superhög frekvens centimetervåg

30 000—300000 Mst EHF extremt hög frekvens mjllimetervåg

588

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Jan 30 10:14:02 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/inghb/3a/0596.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free