Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 2l6. Fig. 2-7. Fig. 2l8.
Fig. 2l6. En CT-skuren kristall svänger ge-
nom deformation utefter kristallskivans
diagonaler. Fig. 2l7. Den GT-skurna kri-
stallen är rektangulär, dess orientering re-
latin kristallens axlar åskådliggöres i fi-
guren genom jämförelse med CT-snittet·
De streckade linjerna ange kristallens me-
kaniska svängningsdeformation Fig. 2l8.
Den NT-skurna kristallens mekaniska
svängningsdeformatiom
dess temperaturkoefficient är noll vid
25O C. Kristallstaven beskriver en längd-
bredd-böjsvängning enligt fig. 2l8. Lamp-
ligaste arbetsområde är 15—100 kpls.
JT-snitr. Detta snitt är i huvudsak lika
NT-snittet. svängningen är här en längd-
tjocklek-böjsvängning. Arbetsområdet är
l,5—10 kpls.
Kristallens elektroder och hållare
För att kristallens egenskaper skall kun-
na utnyttjas i en oscillator måste den mon-
teras i en hållare mellan två elektroder. Det
är av stor vikt, att infästningen utföres på
ett sådant sätt, att kristallens mekaniska
svängningar icke dämpas. AT- och ET-
skurna kristaller infattas ofta mellan två
elektroder, som ligga an mot kristallens
hörn och lämna ett obetydligt luftgap till
den övriga ytan av kristallelementet. Vid
inspänningen av kristallen i dess hörn kan
styrsändare
lan den ena elektroden och kristallen gö-
res ställbart genom en mikrometerskruv.
Kristaller av AT- eller BT-snitt kunna
även placeras direkt mellan två plana och
väl polerade metallytor. Elektrodtrycket
mot kristallelementet kan göras mycket
stort utan att dämpningen blir för hög-
Numera använder man i stor utsträck-
ning kristaller, vilkas elektroder utgö-
ras av en metallisering, utfälld på kri-
stallytan i vakuum. Man infäster sådana
kristaller, avsedda för låga frekvenser samt
utförande en längd- eller breddsvängning,
mellan eggformade elektroder, vilka place-
rats utefter den mekaniska svängningens
nod.
Vid kristaller, där stora krav ställas på
precisionen, upphänges kristallelementet i
tunna trådar, direkt lödda till den metalli-
serade ytan. För att minska inflytandet
från omgivningen innesluter man det så-
lunda upphängda kristallelementet i en
glaskolv, som antingen är evakuerad eller
fylld med torr luft.
Kristallens ekvivalenta schema
Kristallens mekaniska egenskaper kunna
visas genom ett elektriskt schema enligt fig.
2l9. Av schemat och reaktanskurvan
framgår, att två resonanspunkter kunna
erhållas. Kristallens elektriska ekvivalen-
ter skilja sig avsevärt från dem, som kun-
na erhållas med vanliga kretsar (se tab-
2:1). Med kännedom om dessa data
kan man beräkna parallellreSonansfrekven-
sen fp eller serieresonansfrekvensen f»
resonansfrekvensen varieras med ca 0,05 olo, L— Æ—. (1)
om hållaren utföres så, att luftgapet mel- f« — co
Tab. 2:1. Elektriska data för några kristaller.
. Kr« all f Co L R
Smtt tjocllkleketrhsm kpjs pF H ohm Q
6,37 430 0,042 5.8 J,3 4500 2 300
AT l,10 1 500 0,0945 l7,9 0,119 24,2 46 500
BT Lee 1 500 0,0288 ll,9 0,391 35,0 105 000
599
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
