Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TELEVISlONsTEKNIK
-——————————-——-—————————————
torer är dock i första hand tre systemkon-
stanter avgörande, nämligen antalet lin-
jer per bild n, antalet bilder per sekund N
samt, härledd ur n och N, den maximala
bildfrekvensen fh. Linjetalet kan väljas in-
om vida gränser och utgör vanligen en
kompromiss mellan tekniska och ekono-
miska synpunkter. fd stiger med kvadra-
ten på n, varför ett system med alltför
högt linjetal blir orimligt dyrbart. Kame-
rarör och bildrör äro ännu ej så utveck-
lade, att de kunna utnyttja mer än högst
900——l 000 linjer, men redan där är över-
föringssvårigheterna stora. I själva verket
får man ofta först bestämma, vilket stör-
sta fd som kan tillåtas ur hög- och låg-
frekvenssynpunkt, varefter ett lämpligt n
väljes på helt eller halvt hundratal linjer
när. Det definitiva bestämmandet av n sker
under konstruktiva hänsyn. Både linjefre-
kvensen Nn och bildfrekvensen N styres
vanligen från samma generator med fre-
kvensen 2Nn. Mari önskar då, att linjetalet
skall vara uppbyggt av enkla faktorer, så
att frekvensdelningen blir bekvämt genom-
förbar. Vidare bör linjetalet oftast vara
udda, av skäl som visas nedan.
Bildfrekvens
Bildfrekvensen N bestämmes huvudsak-
ligen av tre faktorer. Den bör vara så hög.
att ögat får ett kontinuitetsintryck av rörel-
se Vidare får bilden ej flimra vid normala
ljustätheter på bildröret. Nätstörningar i
bildrörskretsarna bli minst märkbara om
bildfrekvensen är en hel submultipel av
nätfrekvensen. Numera kan man effektivt
avstöra mottagarna men rådande bildväx-
lingstal har fixerats främst med avsikten
att undgå verkan av nätbrum.
Medan kontinuitetsgränsen (ca 15 bXs)
ligger betryggande långt under använda
bildfrekvenser, är dock flimringen ett all-
varligare problem vid moderna bildrör.
Flimmerintrycket på ögat upphör nämligen
vid högre frekvens, ju ljusstarkare bild
692
man har. Mari använder sig av ett knep,
kallat radsprång, för att minska flimrings-
risken. Förfarandet liknar filmens metod
att visä varje bild två gånger och består i
att avsöka bilden med halva linjetalet var-
je gång. Man får alltså 2N bildfält-s, men
N fullständiga bilder-s. Om linjetalet är
udda, falla linjerna från de två avsök-
ningarna automatiskt mellan varandra, se
fig. 2X1. På detta sätt blir alltså flimringen
betydligt mindre utan att systemets fre-
kvensbredd, som är proportionell mot N,
behöver ökas. Om man önskar betrakta
bilder i ett mycket ljust rum är det lämp-
ligt att använda gråfilter framför bildröret,
ty då förbättras bildens gradation utan att
man behöver hålla en ljustäthet som flim-
rar.
Radsprångmetoden har vissa nackdelar,
bl. a. blir bilden ofta orolig genom att de
båda bildfälten förskjutas något sinsemel-
lan. samtliga publika televisionssystem an-
vända dock radsprång, vilket däremot ej
brukar vara fallet med industriella och
militära system.
Bildkvalitet, linjetal
Av uppställningen i tab. 2:1 ser man bl.a.
hur linjetalet ökats allteftersom rör- och
kretstekniken utvecklats. l England hade
man redan före kriget gjort så stora inves-
teringar i 405-linjerssystemet att detta av
ekonomiska skäl måste bibehållas under
ganska lång tid framåt. Det franska för-
krigssystemet utvidgas ej mera. utan i stäl-
let har ett nytt system på 819 linjer stan-
dardiserats, men övriga västeuropeiska
länder anse 625 linjer lämpligast ur både
« Vsölmfkyz
» Afek-Föny
kex-Mc«
LAN-Jöns
« -— —-
Fig. 2Xl. Principen för radsprång.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
