Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
H————H
s
sändarantenner
Extra toppkapacitans
Ofta förser man strålande antennmas-
ter med en extra toppkapacitans i form
av spröt, stjärna etc., anordnad i ett hori-
sontellt plan vid masttoppen. Detta arran-
gemang blir praktiskt taget ekvivalent med
en ökning av masthöjden, men ställer sig
ofta ekonomiskt fördelaktigare Genom in-
koppling av en induktans av lämplig stor-
lek mellan masttoppen och toppstjärnan
kan skenbara höjden ökas ytterligare nå-
got, men man kommer snart till en gräns,
över vilken det icke lönar sig att ytterliga-
re öka induktansen· Likaledes kan man
skenbart förlänga en strålande mast ge-
nom att bygga den i isolerade sektioner
och inkoppla lämpliga induktanser mel-
lan dessa. Emellertid medför isoleringen av
masterna och anbringandet av induktan-
serna, vilka i händelse av fel äro besvär-
liga att reparera, så stora nackdelar-, att
dessa i de flesta fall torde överväga för-
delarna·
Vid L- och T-antenner kan man ofta
med fördel åstadkomma en ökning
av den effektiva antennhöjden genom att
låta toppnätet utgöras av trådar, som gå
fram och tillbaka, så att toppnätets ekvi-
valenta kapacitans till jord blir avsevärt
större än normalt (»folded köp-kanten-
ner). Detta beror på att toppnätet ju här
kommer att förhålla sig som en öppen ma-
tarledning, vars ekvivalenta kapacitans ju
kan göras mycket stor därigenom att dess
längd göres bortåt en kvarts våglängd. Här-
igenom höjes strömbuken i den vertikala
delen, och strålningsmotståndet ökar. Led-
·ningarna i toppnätet dragas så, att ström-
marna i detta i största möjliga mån mot-
verka varandra, varigenom den icke ön-
skade, horisontellt polariserade och fading-
befrämjande strålningen från toppnätet
undertryckes·
Riktverkan
lbland vill man, även vid längre vågläng-
der, undertrycka strålningen i vissa hori-
Il:47 BT
sontella riktningar och framhäva den i
andra. Detta åstadkommes lämpligen ge-
nom kombination av två eller flera (upp
till sex) strålande master, som matas med
strömmar av inbördes avpassad storlek och
fas, så att det önskade horisontaldiagram-
met erhålles, vilket ju kan beräknas genom
vektoriell addition av fältstyrkan från de
olika antennerna. Då antennerna komma
att stå relativt nära intill varandra, har
man här att räkna med en avsevärd kopp-
ling mellan dem·
lbland matar man ej samtliga antenner
direkt utan endast parasitiskt, dvs. genom
induktion från den eller de övriga anten-
nerna. Genom justering av avstämningen
av den parasitiska antennen anordnas så,
att strömmen i denna blir av önskad stor-
lek och fas. I fig. 4X2 visas, hur man med
hjälp av en matad och en parasitisk antenn
kan åstadkomma olika strålningsdiagram.
Åskfara. statisk uppladdning
Vid höga antennanläggningar är det
bland annat även nödvändigt att ta hänsyn
till åskfaran. För en antennanläggning, v
uppspänd mellan två jordade master, är
åskfaran ej så stor, emedan masterna fun-
gera som effektiva åskledare. Man kan
dock ej heller i detta fall negligera åsk-
risken.
För att undvika statiska uppladdningar
av antenner, isolerade master etc. bör man
alltid se till, att de ha en god likströms-
förbindelse till jord, t.ex. via en högfre-
kvensdrossel· Denna skyddar emellertid ej
mot direkta åsknedslag, utan för att gar-
dera sig mot sådana kan det vara lämp-
ligt att insätta rikligt dimensionerade
gnistgap mellan antenn och jord. lbland
förekomma även sådana arrangemang, att
sändaren momentant blockeras vid åsk-
nedslag, varigenom ingen högfrekvensef-
fekt avgives till antennen. På så sätt und-
går man risken av stående ljusbågar i
gnistgap eller på andra ställen.
737
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
