- Project Runeberg -  Ingenjörshandboken / 3a. Teleteknik. Allmän elektroteknik /
740

(1947-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ANTENNER OCH VÄGUTBREDNlNG

Fig. Elj. Vikt halvvägsantenn bestående
av två element·

mitten. Då strömmen blir ungefär lika i
de båda antennerna, är det tydligt, att im-
pedansen i matningspunkten måste bli
ungefär 4 gånger strålningsmotståndet för
en enkel halvvägsantenn, alltså av stor-
leksordningen 300 ohm. Med hänsyn till
att 300 ohm är ett ganska ordinärt värde
på karakteristiken hos en matarledning,
blir det lätt att mata denna antenn.

Användas i stället 3 ledningar i anten-
nen blir matningspunktens impedans när-
mare 9 gånger så stor som för en halv-
vågsantenn.

I fig. 5l6 visas exempel på några Z-trå-
diga, vikta antenner.

Avståndet mellan ledarna i en dylik an-
tenn är ej kritiskt och kan normalt va-
riera från mycket små värden till ett JO-
tal cm.

Liksom vid andra halvvågsantenner
måste även antennlängden hållas något
kortare än en halv våglängd. Lämpliga vär-
den äro här 0,4S å 0,47 l-. Vid stora avstånd

Fig. Flö. Exempel på vikta balwågsantem
ner, bestående av tre element.

740

mellan ledarna bör antennlängden kortas
ytterligare i motsvarande grad·

Denna antenntyp har fördelen av mindre
förluster och avsevärt större frekvensom-
råde än mera ordinära halvvägsantenner.
Detta beror på att exempelvis vid en fre-
kvens, som är lägre än egenfrekvensen,
halvvågsantennen (de parallella ledarna)
i och för sig blir kapacitiv, men i viss
mån uppför sig antennen samtidigt som en
i bortre ändan kortsluten matarledning, som
vid grundfrekvensen är en kvarts våglängd
lång och då har en oändligt stor impe-
dans. Vid en lägre frekvens blir denna led-
ning induktiv och den induktiva ström-
men i ledningen kompenserar i viss mån
den kapacitiva antennströmmen. En va-
riant av vikta antenner, som samtidigt är
besläktad med den .-4-anpassade, är den T-
anpassade antennen. Exempel på en dylik
antenn visas i fig. 5l7·

k—————z«-Z —————————-4

FF

Fig. 5l7. Exempel på T-anpassning at- en
halvvägsantenn.

spänningsmatade halvvågsantenner

Man kan även spänningsmata en halv-
vågsantenn. Vid matning av ändan av

——II——

A

EFF

Fig. 5l8. Exempel på spänningsmatning di-
relct från sändaren ai- en horisontell halt–
Vågsantenn De till höger utgående led-
ningarna utgöra början ai- respelctive an-
tenner, som totalt äro en halv Våglängd
långa.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Jan 30 10:14:02 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/inghb/3a/0748.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free