Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Härvid gälla de beteckningar, som fin-
nas angivna i fig. 5X24 och Rs definieras så,
att den från antennen utstrålade effekten
är RFIMA där lm är den genomsnittliga
strömstyrkan i romben.
Avslutningsmotståndet för rombanten-
ner utföres antingen som ett koncentrerat
högfrekvensmotstånd eller, vilket är det
lämpligaste vid stora sändareffekter, som
en transmissionslinje av tråd av något ma-
terial med högt specifikt motstånd, t.ex.
järntråd. Denna kan i bortre ändan vara
öppen eller kortsluten eller avslutad med
sett motstånd. Linjens karakteristik bör ha
samma storlek som det önskade motstån-
idet. Linjen bör för ordinära motståndsma-
terial vara minst ca ZX lång, men helst
ändå längre. Härigenom dämpas den vid
bortre ändan reflekterade vågen så myc-
iket, att den ej har nämnvärd verkan när
iden återkommer till inn1atningsändan, var-
igenom motståndsledningen praktiskt taget
förhåller sig som om den vore oändligt
lång. Att göra motståndslinjen alltför lång
lönar sig å andra sidan ej heller, enär det
i alla fall är omöjligt att helt undvika
stående vågor på grund av krökar på lin-
jen och andra oregelbundenheter.
Avslutningsmotståndet vid ordinära romb-
antenner förbrukar JO å 45 0X0 av den till-
förda sändareffekten. Denna effekt kan i
stället tillbakaföras till inmatningsändan
på rombantennen, men detta medför den
nackdelen, att antennen blir användbar för
blott en enda frekvens, nämligen den, för
vilken återmatningsanordningen är byggd.
Man kan även höja verkningsgraden ge-
nom att koppla flera rombantenner efter
varandra etc., men dylika anordningar
höra till undantagen.
Vill man ytterligare koncentrera strål-
ningen i en viss riktning, kan man, analogt
med vad som är fallet med t.ex. gardin-
och V-antenner, placera två eller flera an-
tenner bredvid varandra. l praktiken an-
vänder man dock knappast fler än två an-
tenner·
sändarantenner
Kap. 6. skändat-antenner för
mycket höga (zo—zoo Mst)
och ultrahöga () zoo Mst)
frekvenser
l stor utsträckning användas även vid de
högre frekvenserna (över 30 Mst) anten-
ner av liknande utförande som vid lägre
frekvenser.
Betingelserna bli dock något annorlun-
da. Här är det ofta den direkta vågen som
utnyttjas, och vid fasta radioförbindelser
är det ofta fördelaktigt att driva upp di-
rektiviteten i mycket hög grad·
Även när det gäller rundstrålare
vid mycket höga frekvenser eftersträvar
man, åtminstone när sändare och motta-
gare befinna sig på ungefär samma höjd
över marken, att så mycket som möjligt av
energin pressas ut i ett horisontellt plan.
Under det att inom det normala kort-
vågsområdet företrädesvis endast sändar-
antenner med horisontell polarisation fö-
rekomma, användes här även vertikal po-
larisation, som i vissa fall ger pålitligare
mottagning.
Det konstruktiva utförandet av antenner-
na blir också annorlunda. Reflektorerna få
också speciella utföringsformer. Man kom-
mer även in på en helt ny teknik, när våg-
ledaren kommer till användning vid ultra-
höga och superhöga frekvenser.
Rundstrålare med vertikal
polarisation
En enkel vertikal mittpunktsmatad halv-
vågsantenn är fullt användbar som rund-
strålare· Matningen kan utföras med koax-
ialkabel, varvid man dock har att räkna
med en viss strålning från denna.
För bilar och andra mobila anläggningar
användas ofta kvartsvågsantenner, exem-
pelvis i det principiella utförande, som
visas i fig. 6Xl, där anpassningen åstad-
kommes medelst en kvartsvågstransforma-
tor.
Man kan anordna överföring av ett brett
frekvensband genom att använda anten-
ner med låg karakteristik, varigenom serie-
749
T
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
