- Project Runeberg -  Ingenjörshandboken / 3a. Teleteknik. Allmän elektroteknik /
812

(1947-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TEKN. ELEKTRIClTETSLÄRA

sHHH

O

x

Fig. 5!30. Faradays hjul-

ändringen per tidenhet av det omslutna
flödet,
e=B-(1-«l)-l=B-V-l

Anm. Faradays induktionslag kan även
tillämpas på godtyckligt formade ledare,
som röra sig med hastigheter, som äro
avsevärt mindre än ljushastigheten. Vid
beräkning av flödesändringen har man
då att antaga eniledarcn förlöpande rand-
kurva. som är fast förbunden med denna
och medföljer i dess rörelse.

Vid DFaradays hjul-) (fig. 5X30) kan emk
beräknas som det av en fast radie per
tidsenhet skurna flödet,

O

e= ä;-«R2 -B=å BOR2

De ferromagnetislca ämnenas
egenskaper
Jfr avsnittet Elektromateriallära,s.963 ff.

De ferromagnetiska ämnena karakteri-
seras av, att en given magnetisk fältstyr-
ka H ger en flödes-täthet B, som dels är
mycket stor, dels icke växer proportio-
nellt mot H. De viktigaste ferromag-
netiska ämnena äro järn, kobolt och nic-
kel. Ferromagnetiska äro även de s. k-
Heuslerska legeringarna (t. ex. 300Xo Mn,
55 olo Cu, 15 0Xo Al), som bestå av enbart
icke-ferromagnetiska komponenten Ä
andra sidan finnas legeringar med järn,
som äro icke-ferromagnetiska.

812

Vid en viss temperatur G, Curts-punk-
ten, försvinna de ferromagnetiska egen-
skaperna och ämnet blir över denna tem-
peratur paramagnetiskt. Vid temperaturer
T)(9 gäller för susceptibilitetens tempe-
raturberoende carte-Weiss« lag

— c
« — 1—9
C = »Curie-konstanten».
För järn är G=10420 K= 769O C
kobolt G =1422o K=1 149v C
nickel G= 631o K= 358o C

Utmärkande för de ferromagnetiska
ämnena är mättningsfenomenet, vilket in-
nebär, att magnetiseringen l=B-—««0H
vid stora fältstyrkor går mot ett gräns-
värde, mättningsmagnetiseringen Iz. .

För järn är 18222 000 gauss
kobolt är lsTls 000 gauss
nickel är ISO 6000gauss

Vid mättning är B=»0H-l-l«, dvs. äm-
net förhåller sig gentemot fältstyrkeänd-
ringar såsom vakuum· Emedan YOH van-
ligen är liten i förhållande till Is är vid
mättning B-d-18, dvs. Eli-kurvan löpar
praktiskt taget parallellt med H-axeln.

Vid de ferromagnetiska ämnena upp-
träder hysteresis, innebärande att samban-
det mellan B och H ej är entydigt utan
att värdet på B »släpar efter-) vid åter-
gång till ett tidigare värde på H. Hyste-
resisfenomenet är förbundet med värmeut-
veckling i järnet.

Hysteresis, remanens, koercitivkraft

Fig. 5X31 visar sambandet mellan B och
H i ett ferromagnetiskt ämne. Om provet,

utgående från omagnetiskt tillstånd
utsättes för en växande magnetisk
fältstyrka, erhålles jungfrukurvan eller

nykurvan· Vid cyklisk magnetisering mel-
lan en största fältstyrka ÆHWU och en
minsta dito —H»»«», inställer sig efter ett
antal perioder en stationär hysteresisslinga.
Orten för hysterisisslingornas spetsar, kom-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Jan 30 10:14:02 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/inghb/3a/0822.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free