Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ELEKTRISK MÄTTEKNUL
Mätning av växelström
[1,Bd11:57—68] [8] [20] [21] [22]
lnstrument. instrument av pridjärnstyp
eller elektrodynamisk typ utföras vanli-
gen för strömmar ned till storleksord-
ningen 50 mA och upp till 10 A. De elekt-
rodynamiska instrumenten kunna i allmän-
het utföras för större noggrannhet än
vridjärnsinstrumenten.
såväl vridjärnsinstrumenten som de elekt-
rodynamiska instrumenten ha sitt huvud-
sakliga användningsområde vid krafttek-
nisk frekvens. De äro emellertid använd-
bara såväl vid likström som vid högre
frekvenser upp till några 100 st, i spe-
cialutförande upp till några 1000 st. Vid
användningen bör man noggrant beakta de
felkällor som uppstå, om de användas
för annan frekvens än den för vilken de
äro avsedda.
För strömmar ned till 0,1 mA och för
frekvenser upp till ca 10000 pls användas
instrument med torrlikrilctare. Noggrann-
heten hos dessa är sällan bättre än för
klass l,5. speciellt för universalinstrument
äro de användbara, emedan samma in-
strument (likriktaren bortkopplad) kan an-
vändas för likströmsmätning
Vridjärnsinstrument och elektrodynami-
ska instrument mäta strömmens effektiv-
värde, medan ett likriktarinstrument mä-
ter medelvärdet (»likriktade medelvär-
det»). Det senare graderas emellertid
vanligen i effektivvärde vid sinusformad
ström, varför fel inkomma, om kurvfor-
men avviker därifrån.
Vid högre frekvens användas vanligast
termiska instrument för strömmätning, dels
termokors och dels varmträdsinstrument
Ett termokors, fig. 1X8, utgöres av en tråd,
som uppvärmes av strömmen och i sin tur
uppvärmer ett termoelement, vars emk mä-
tes med ett visarinstrument. Mätområde:
0,2 mA-20 A. Noggrannhet: tl—s olo.
Frekvensområde: upp till ca 100 M sz. se
närmare Keinath [l, s. 209J , ATM V 324 och
892
Fig. Ils. Termokors för ström-
mätning-. (Ett termoelement
uppvärmes ai- strömmen ge-
nom en motståndsträd.)
J 712 [22] samt Terman [8, s. 926]. l ett
varmträdsinstrument utnyttjas förlängning-
en hos en tråd, som uppvärmes av den
ström, som skall mätas. Mätomr. 60 mA-—
5 A. Med specialshunt, som utgöres av
ett antal trådar likadana som mättråden,
kunna de högsta strömstyrkor mätas. Nos-
grannhet tl Olo. Frekvensområdet är olika
för olika konstruktionen men ca 50 M st
torde kunna mätas nöjaktigt. Det ligger
i sakens natur, att termiska instrument
mäta effektiwärde.
Höga strömstyrkor-. För mätning av höga
strömstyrkor vid kraftteknisk frekvens an-
vändas praktiskt taget uteslutande ström-
transformatorer. strömtransformatorernas
teori behandlas utförligt i kapitlet om
transformatorer. Här skall endast påpe-
kas, att läckreaktans, resistans och mag-
netiseringsström föranleda dels omsätt-
ningskorrektion, dels vinkelkorrektion.
Vid enbart strömmätning erfordras om-
sättningskorrektion, vid effektmätning
dessutom vinkelkorrektion. Båda dessa äro
beroende av belastningen, som för en
strömtransformator anges i ohm, dvs. den
anslutna impedansen. De svenska nor-
merna, sEN 9, fastställa noggrannhets-
klasser och villkor för dessa vid olika be-
lastning och driftförhållanden. Klasserna
äro:
Klass kWh för energidebitering
Klass W för driftkontroll
Klass AI för matning av hjälpapparater
Klass A 25 do då noggrannhet ej
erfordras.
För användning i laboratorier och prov-
rum kunna strömtransformatorer utföras
med högre noggrannhet, så att även nog-
granna mätningar kunna utföras utan
korrektion.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
