Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HD gg-
ZZÆ tz æ 7;;Z«t
Fig. 2l2. lmpedansbrygga med hörnlcapæ
citanser till jord.
stånd både induktans och kapacitans osv.
Det är av största betydelse för mätnog-
grannheten, särskilt vid höga frekvenser,
att »orenheterna» hos de använda norma-
lerna äro så små som möjligt, eller att
hänsyn tages till dem. lmpedansnormaler
behandlas i Del l, El- och magn· mätningar.
Bryggans element och spänningskällan
ha kapacitanser och osymmetri· till jord,
som kan ge upphov till mätlel Fig. 2l2
visar dessa kapacitanser, då nollindika-
torns ena sida är jordad. Deras impedan-
ser kallas, Z«4, Z» resp· Zo.
Den enklaste metoden att minska deras
inverkan är att göra
23 « Z«4
och Z« « ZB
Om detta ej kan uppfyllas, kan man göra
ZA ZB
Z3 Z4
genom tillsatselement. En sådan anord-
ning kallas wagnerjord se Kruse [38],
Overby [44], Terman [8], Hague [37, s.
5421 eller originaluppsatsen av Wagner
[43]. Principschema för kopplingen, fig.
2-3. Z«4« och ZE, äro de reglerbara tillsats-
elementen. Då wagnerjorden är justerad,
skall nollindikatorn visa noll i läge I och
Il. De praktiska utköringsformerna variera
i hög grad. En enkel anordning med an-
vändning av en potentiometer och en dif-
ferentialkondensator visas i fig. 2X4.
Mätning av impedans
Fig. ZXT Wagnerjord i princip. (Med ZIJ
och ZY balanseras hörnlcapacitanserna.)
Fig. 2l5 visar exempel på en annan me-
tod. Medelst ZA och zB bringas skär-
men till samma potential som hörnen, vil-
ket konstateras genom att nollindikatorn
kopplas omväxlande till brygga och
skärm· Denna metod användes vid sche-
ringbryggan för högspänning· Att noll-
ställa en brygga med dylika anordningar
kan vara mycket tidsödande, men i gen-
gäld får man stor mätnoggrannhet.
En brygga utgör en fyrpol med ett par in-
gångsklämmor och ett par utgångskläm-
mor. Teoretiskt kan en fyrpol alltid re-
duceras till ett T- eller ss-nät, fig. 2l6 resp.
2l7. Vid vissa värden på de ingående ele-
Fig. 2l4. Enkel form at- Wagner-jord
899
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
