- Project Runeberg -  Ingenjörshandboken / 3a. Teleteknik. Allmän elektroteknik /
912

(1947-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ELEKTRJSK MATTEKNIK

Fig. 2l40. Grafislc bestämning av en spo-
les egenkapacitans. (c inställes för reso-
nans Vid olika co.)

gram enligt fig. 2l40 över C som funktion
av 1J02. Detta blir en rät linje, som skär
C-axeln i —C0· Metoden förutsätter, att
de inre delkapacitanserna kunna omräk-
nas till att ligga mellan uttagen och sam-
mansättas till Co, vilket speciellt vid luft-
spolar icke alltid är fallet. Linjens lutning
representerar verkliga induktansen.

Vid kapacitansmätning vid hög frekvens
erhålles ofta på grund av kondensatorns
egenindulctans ett för högt värde. På s.
908 beskrives i samband med uppmätning
av denna. hur verkliga kapacitansen kan
beräknas ur mätvärdena.

Orenheter hos motstånd göra sig gällande
vid hög frekvens eller höga resistansvär-
den. Vid motståndsvärden under 100 ohm
är i allmänhet fasvinkeln induktiv, men
vid högre värden oftast kapaciti12, även
om motståndet är lindat som en enkel
spole. Overby [44] beskriver en metod för
mätning vid induktiv och kapacitiv fas-
vinkel. Vid högre frekvenser rekommen-
deras någon högfrekvensbrygga, exempel-
vis de metoder. som med litteraturhänvis-
ning omnämnes även på s. 899. För mot-
stånd över 20 ohm kan man ofta genom
substitutionsmätningi brygga mot s. k. stav-
motstånd av radiotyp, utförda som ett
skikt eller en pressad stav av kol o. d.,
relativt lättvindigt få fram felvinkeln på
trådlindade motstånd.

912

Kap. z. Mätning med registre-
rande instrument

Allmänt

[65] [67] [72]

Användning. Registrerande instrument an-
vändas i de fall, då man vill upptaga en
kurva över mätstorhetens variation med
tiden eller med en annan storhet, t.ex.
ström-spänningskurva. Orsaken kan en-
dera vara att direkt avläsning är alltför
tidsödande, eller att förloppet är alltför
snabbt. Vid upptagande av t. ex. ström-
spänningskurva kan det vara önskvärt att
se dennas utseende just vid snabba varia-
tioner.

Olika instrumenttyper. Karakteristiskt för
ett registrerande instrument är dess in-
ställningstid, dvs. förmåga att återge snab-
ba variationer hos mätstorheten. Denna
är beroende av det skrivande systemets
massa, inspänningens styvhet och dämp-
ningen och står i direkt samband med
egenfrekvensen så, att hög egenfrekvens
ger kort inställningstid. För närmare stu-
dium av denna viktiga fråga hänvisas till
Del l, avsnittet Allmänna tekniska mät-
ningar. . "

skrivande instrument bestå av ett mät-
verk av mer eller mindre konventionellt
utförande och en anordning för registre-
ring av visarutslaget. Ett flertal olika prin-
ciper och konstruktioner finnas för de
mest skilda ändamål. l Del l ges en över-
sikt över olika typer.

Med speciellt utförande kan ett skri-
vande instrument användas för registre-
ring av frekvenser upp till f. n· ca 70 pls
och bör då snarare benämnas oscillograf.
Dylika s.k. snabbskrivare finnas i han-
deln i några olika utföranden. se Berg
[6F, s. 931 samt Brüel 8« lngård [67].

l slingoscillografen har vridspolesyste-
met utbytts mot en trådslinga med en
mycket liten spegel, som vibrerar i ett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Jan 30 10:14:02 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/inghb/3a/0926.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free