Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ELEKTRISK MÄTTEKNIK
«ö"
xes iofs-K-
Fig. JXIZ Krets för stötspänningsprovning.
Mest användes därför en resistiv spän-
ningsdelare. Kabeln anslutes då lämpligen
till spänningsdelaren enligt fig. JJ13. så
att dess ingångsimpedans bildar dennas
nedre del. Den kan i den beskrivna kret-
sen göras relativt lågohmig. De förde-
lade kapacitanserna till jord kunna på
olika sätt göras mindre skadliga. Vanli-
gen söker man göra den kapacitiva spän-
ningsfördelningen lika med den resistiva.
Detta kan ske på olika sätt, men enklast
torde vara en skärm enligt fig. ZX13. se
Goossens 82 Provoost [75] el. Böckman Z.
Hylten-Cavallius [74]. ATM Z 116—l
föreslår en inre och en yttre resistiv
spänningsdelare. Äsikterna om denna äro
delade, se Liechti [76].
Föremålens placering i rummet spelar
stor roll och måste noga genomtänkas.
[74] [75]. speciellt bör påpekas, att mät-
spänningsdelaren och provföremålet böra
ha kort ledningsförbindelsa «
Motstånden i spänningsdelarna måste
göras med induktans-fattig lindning och av
omagnetiskt material. syramotstånd. dvs.
motstånd t. ex. i form av ett glasrör fyllt
med någon utspädd syra. kunna även an-
vändas, men dessa äro i viss mån spän-
HrågND och branthetsberoende (ATM Z
B
Fig. JXIT Resistiu spänningsdelare med
skärm för korrektion ai- kapacitiva spän-
ningsfördelningen
918
Kap. 4. Mätning av effekt,
energi, fasvinkel, frekvens m.m.
Mätning av aktiv effekt
lZl lZl l14l l151 l771 l781
Oversikt. Nedan genomgås mätning av ak-
tiv och reaktiv effekt vid enfas- och trefas-
system samt aktiv effekt vid hög frekvens.
Tvåfassystem med 90o fasförskjutning, som
ofta beskrivas i amerikansk litteratur, fö-
rekomma knappast i sverige. varför de
här förbigås (se annars t. ex. Laws [2]).
För mätning av växelströmseffekt an-
vändas Wattmetrar av olika typer. Van-
ligast äro de elektrodynamiska (se Kei-
nath [15, Bd l, s. 240—298], Laws [2, s.
313—324], skirl [Z, s. 161—191]). Dessa
finnas i flera utföranden, astatiska. järn-
omslutna osv. Om effektfaktorn blir allt-
för liten, t.ex. vid kortslutningsmätning
på transformatorer med hög läckreaktans,
erhålles stort mätfel vid vanliga wattmet-
rar, men för sådana fall finnas speciella
instrument, ofta med ljusvisare. Man an-
ger för en wattmeter den minsta effektfak-
tor, som ger fullt utslag (inom klassnog-
grannheten).
För likström böra på grund av hysteres-
effekten järnomslutna instrument icke be-
gagnas. Eftersom vid likström effekten all-
tid är El, är wattmeter där ofta över-
flödig·
Inkoppling vid enfasinätning. En wattme-
ter kan till en enfasig belastning
inkopplas enligt fig. 4X1 eller 4-2.
I fall l mäter man effekten i belastningen
plus förlusterna i wattmeterns strömspole,
RII. l fall 2 tillkommer i stället spän-
ningsspolens effektförbrukning, som vanli-
gen kan försummas i mätresultatet. Kopp-
lingsmetoden väljes med hänsyn till enk-
laste sättet att korrigera mätresultatet. I
vissa instrument finnes enl. fig. 4X3 anord-
nad en kompensationslindning, som genom-
flytes av strömmen genom spänningsspolen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
