- Project Runeberg -  Ingenjörshandboken / 3a. Teleteknik. Allmän elektroteknik /
921

(1947-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Mätning av effekt, energi, fasvinkel, frekvens m. m.

Fig. 4X10. Anordning av konstgjord noll-
punkt medelst spänningstranstormatoretn

Mätning vid hög frekvens. Vanliga watt-
metrar böra ej användas vid högre fre-
kvens än något hundratal st. Vid
högre frekvens är man hänvisad till
termiska wattmetrar, om man icke kan an-
vända någon indirekt metod, t.ex. be-
stämma belastningsimpedansen och mäta
spänningen över denna. En termisk watt-
meter med termokors visas i fig. 4Xll.
Principen är, att genom det ena termo-
korsets värmetråd går en ström Il-l-I2 och
genom det andras Il—lz, där l1 är pro-
portionell mot strömmen genom belast-
ningen och l2 mot spänningen över den-
samma. Förutsatt att den emk som upp-
träder i vardera termokorsets termoele-
ment är proportionell mot strömmens kva-
dratiska medelvärde. vilket är tillnärmel-
sevis riktigt inom ett begränsat strömorn-
råde, kan man visa, att skillnaden mellan
termospänningarna. vilken mätes med gal-
vanometern G, är proportionell mot 11 12 ·
cos Ø, där HP är fasvinkeln mellan l1 och
Iz. sålunda är G:s utslag proportionellt
mot den i lasten förbrukade aktiva ef-
fekten. Metoden är användbar upp till
så höga frekvenser, som motståndens pa-
rasitreaktanser och strömförträngning till-

Fig. 4Xll. Termisk Wattmeter, där skillna-
den mellan termoelementens spänningar
är ett mått på aktiva effekten.

låta. se närmare Laws [2, s. 325], Brown

[77] eller ATM J 7l6—l [78].

Mätning av reaktiv effekt
lZl lZl ll4l llFl l77l
Oves-sikt. Mätning av reaktiv effekt är
mindre vanlig vid provrums- eller labora-
toriemätningar, men i kraftverk har den
mycket stor betydelse för bedömande av
frågor rörande faskompensering m. m.
En Wattmeter, där strömmen i spän-
ningsspolen vridits 900 ur fas, vanligen
efter, kan användas för mätning av reak-
tiv effekt och kallas då ofta ))rewattme-
ter)). Fasvridningen göres vanligen med
någon av anordningarna enligt fig. 4X12.
Båda dessa anordningar äro stekt-embe-
roende. Vid trefas kan man emellertid an-
ordna frekvensoberoende kopplingar. En
rewattmeter graderas ofta med nollpunkt
i mitten, så att både upptagen och avgiven
reaktiv effekt kan avläsas direkt.

Mätning på trefassystem. Vid ett sym-
metriskt trefassystem med tillgänglig noll-
punkt är det enklast att med en re-
wattmeter mäta den reaktiva effekt-
ten i en fas och multiplicera denna med Z.

Fig. Htlz Kopplingar tör att
åstadkomma 90o tasvridning vid
mätning av reaktiv effekt.

921

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Jan 30 10:14:02 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/inghb/3a/0935.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free