Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ELEKTRlsK MÄTTEKNIK
Avl. Fao
Avl. FCZF
A v-. FA-
slslslslsls
SSI-s FOA FZ
Fig. 4X28. Exempel på avläsning av tung-
frekvensmeten
Tungorna utsättas för ett permanent mag-
netfält överlagrat med ett växelfält av
den okända frekvensen. Hade man endast
växelfältet, vilket även förekommer,
skulle kraften bli mindre och av dubbla
frekvensen. De tungor, vilkas resonans-
frekvenser befinna sig närmast den okän-
da frekvensen, bringas i vibration och där-
av kan man med någon övning avläsa
frekvensen med god noggrannhet. Upp
till 0,10X0 kan i bästa fall uppnås, men
0,3——0.2 Wo är vanligt. Fig· 4X28 visar ex-
empel på avläsningar.
Visarfrekvensmetrar ev. i kombination
med skrivare finnas utförda efter ett fler-
tal principer. ATM V 3612 [86] och skirl
[J] beskriver olika typer. Det bör påpe-
kas betydelsen av att mätaren är oberoen-
de av spänningen.
l marknaden finnes av ett flertal fabri-
kat frekvensmätare med elektronrör, vilka
arbeta så, att en kondensator upp- och
urladdas en gång för varje period och
strömmens medelvärde mätes med ett in-
strument, som direkt graderas i frekvens.
Olika mätområden upp till storleksordn-
100 kst erhållas med olika kondensatorer.
Noggrannheten rör sig om t10lo.
9W
Mätning med resonanskrets. Vid lägre fre-
kvens är dylik mätning sällan bekväm
och ger dålig noggrannhet, eftersom
spolar med tillräcklig godhet äro svåra
att erhålla. För hög-frekvens däremot
är metoden användbar och kan där
ge god noggrannhet. Ofta användes i stäl-
let för L—C-krets en resonanslinje (le-
chersystem) eller hålrumsresonator. En ap-
parat efter resonansprincipen kallas sedan
gammalt »1-a’gmeter-). se närmare Terman
[8, s. 952].
Mätning av eftersläpning Ett speciellt fre-
kvensmätningsproblem utgör mätning av
eftersläpning hos en asynkronmotor. Vid
motorer med släpringar torde den största
noggrannheten erhållas genom att rotor-
frekvensen mätes. Detta kan enklast ske
med ett känsligt likströmsinstrument an-
slutet till borstarna, varvid visaren gör ut-
slag i takt med frekvensen. Mäter man ro-
torfrekvensen f, och driftfrekvensen är fm
erhålles eftersläpningen
s=-:"- - 100 Oxo
«
Fästes på motoraxeln en stroboskop-
skiva, som belyses av ljus, t.ex. frän en
till nätet ansluten glimlampa, vilken kom-
mer att blinka i takt med dubbla nätfre-
kvensen, synes stroboskopskivan långsamt
vrida sig mot rotationsriktningen. Om ett
index vid synkrongång i verkligheten
skulle passeras av N sektorer per se-
kund och skenbart i blinkljuset passeras
av n st., erhålles
n
— -. 0
F—N 100 Xo
Dessa metoder kunna varieras på många
sätt, men gemensamt är, att de ge större
noggrannhet än direkt uppmätning av
varvtalet, som emellertid kan bli nödvän-
digt vid stor eftersläpning-.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
