Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ELEKTROMATERIALLÄRA
Kap. I. Ledande material
Uversikt
De fasta materialen bruka med avseende
på konduktivitet indelas i ledare, halv-
ledare och isolatorer. Det råder emeller-
tid ingen entydig principiell artskillnad
mellan dessa tre grupper, utan man gör
en gradering med hänsyn till kondukti-
vitetens storleksordning Till de ledande
materialen räknas metallerna, vilka alla
ha konduktiviteter större än J-=105 slm
(motsvarande en resistivitet x) (10 »9m
eller (10 9mm·-’!m), medan isolermateria-
lens konduktivitet vid rumstemperatur är
mindre än J-=10’7 sXm. Material däremel-
lan hänföras till halvledarnas grupp.
Elektricitetstransporten kan ske antingen
genom elektroner eller medelst joner.Alla
metaller äro elektronledare. (Vid tempera-
turer nära absoluta nollpunkten blir kon-
duktiviteten hos ett flertal metaller och
metallföreningar plötsligt oändligt stor,
de bli supraledande· Fenomenet är ännu
ej utrett och har heller ännu ej funnit
någon praktisk tillämpning.) Även vissa
halvledare och isolermaterial äro elektron-
ledare. l jonkristaller, i glas och i många
andra isolermaterial kan ledning ske ge-
nom jontransport, och det finns också jon-
ledande halvledare. Elektrolyter (även
smälta salter) äro alla jonledare.
lnom de ledande materialens grupp kan
man med hänsyn till användningsända-
målet skilja på egentliga ledarmateria1,
motståndsmateriak kontaktmaterial och
material för termoelement. Någon marke-
rad gräns mellan ledarmaterial och mot-
ståndsmaterial kan ej fastställas, och vissa
metaller finna användningar, som kunna
motivera båda benämningarna. l regel
torde man dock med motståndsmaterial
avse sådana, som ha högre resistivitet än
820=0.1 å 0,15 »9m. (Platina t. ex. har
här hänförts till ledarmaterialen.) Till kon-
938
takter och termoelement användas mate-
rial tillhörande båda dessa första huvud-
gruppen men de speciella synpunkter, som
här göra sig gällande. ha samlats i tvenne
avsnitt av mera principiell art.
De halvledare, som hittills funnit prak-
tisk användning, t. ex. de verksamma skik-
ten i torrlikriktare och materialkombina-
tioner för spänningsberoende motstånd,
diskuteras i sina tekniska sammanhang
på andra ställen i denna handbok och be-
handlas ej här.
Litteratur
standard Handbook for Electrical Engi-
neers, Editor-in-chief A. E. Knowlton,
New York and London 194l. — Materials
Handbook, G. s. Brady, New York and
London 1944. — ))Electrical Engineer))
Reference Book, E. Malloy, London l945.
Ledarmaterial
Dominerande inom denna materialgrupp
är koppar, men med hänsyn till bl. a. vikt.
mekanisk hållfasthet eller pris använder
man också aluminium, järn och andra me-
taller eller legeringar trots deras sämre
konduktivitet.
Koppar intar en särställning som ledar-
material till följd av goda egenskaper
i fråga om såväl konduktivitet och värme-
ledningsförmåga som korrosionsbeständig-
het och bearbetbarhet. Mer än 50 70 av
totalproduktionen går till elektroindustrin
i form av tråd, linor, skenor, strömsam-
larlameller m. m.
Kopparns konduktivitet överträffas en-
dast av silvrets, och det högsta värde, som
uppmätts för mycket ren koppar, är
7=58,9 Mslm (m-9mm·-’) vid LO« C. Kon-
duktiviteten försämras dock starkt av
även mycket små halter föroreningar
såsom fosfor, arsenik, järn, och för elek-
trotekniskt bruk kan endast elektrolyt-
koppar komma ifråga. Fig. Ul ger en upp-
fattning om de vanligaste föroreningarnas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
