Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ledande material
eigenschaften der verdünnten Legierungen
des Kupfers, silbers und Goldes, Lund 1939.
k— Lindeck, 8., Uber eine Beziehung zwi-
schen dem Temperaturkoefficienten und
dem spezifischen Widerstand einiger Me-
talle, insbesondere von Kupfer, Verh.
dtsch. phys. Ges» 13, 1911, s. 65——7l och
281—282. — schulze, Ä» Uber elektrische
Leiterwerkstoffe, Metallwirtsch·, 23. 1944,
s. 4l—53; Aluminium als Leiterwerkstoff,
Arch. techn. Messen, Z 922——1; Alumi-
niumlegierungen als Leiterwerkstoffe, Z
922—2. — smithells-Hessenbruch. Bei-
mengungen und Verunreinigungen in Me-
tallen, springer, Berlin 1931. — Werk-
stoffhandbuch, Nichteisenmetalle, VDE-
Verl., Berlin 1940. — Zetterholm, O. D..
Aluminium i kraftledningar, Tekn. T., 75,
1945 s. 1189—1195.
Motståndsmaterial
största delen motståndsmaterial utgöres
av metallegeringar vanligen komponerade
med hänsyn till visst huvudändamål, så-
som för mätapparatur, dsriftmotstånd eller
värmeelement. För värmeändamål använ-
der man också kiselkarbid, kol eller grafit
och, för »högohmsmotstånd» till exempel-
vis radio, kolbeläggningar på keramiskt
underlag.
Generellt gäller för dessa material att
de skola ha hög resistivitet, men framför
allt att resistiviteten i högsta möjliga grad
skall vara oföränderlig med tiden och ha
lägsta möjliga temperaturkoefficient. Kra-
vet på konstant resistivitet innebär alltså
att materialen ej få undergå strukturför-
ändringar eller korrodera vid temperatu-
rer upp till högsta ifrågakommande drift-
temperatur.
Ehuru det icke möter något hinder att
framställa (och utnyttja) motståndslege-
ringar med inom vida gränser praktiskt
taget valfri resistivitet. kan man särskilja
ett fåtal typer såsom bäst ägnade för ifrå-
gakommande uppgifter. Följande uppställ-
11:60ET
ning över motståndstråd enligt DIN VDE
6460 kan tjäna som exempel härpå. (WM
-1Z t. ex. betyder här motståndsmaterial med
szo -:-13 ggcm =0.13 ,«9m= 0,13 QmmEXmJ
WM 13 Järn (stäl) förtent eller förzinkat.
WM 30 Huvudsakligen koppar-nickel-le-
getingar, som må innehålla zink.
WM 43 Manganin. en legering av man-
gan, nickel och koppar.
WM 50 Huvudsakligen legeringar av
koppar med nickel eller mangan;
få ej innehålla zink-
WM 100 Huvudsakligen legeringar av järn
och nickel eller krom och nickel
resp. krom. nickel och järn.
WTC 110 Huvudsakligen legeringar av krom
OC och nickel med eller utan till-
wM 120 satser av järn eller andra metaller.
Härtill kunna direkt anslutas krom-järn-
aluminiumlegeringar med 920=135—145
»9cm.
Nysilver, nickelin. Dessa legeringar an-
vändas för vanliga reglermotstånd och
liknande; numera dock i mindre utsträck-
ning. För nysilver (60 70 Cu, 17 W Ni
och 23 73 Zn) är FUD-Ogs ng med tem-
peraturkoefficienten a20.190=3,5«10’4 och
för nickelin (67 70 cu, 31 98 Ni och 2 93
Mn) FZOTOJ »9m med A20.190=1,1-10’4.
spec. vikten är för nysilver 8,6 och för
nickelin 8,9, smältpunkten 1000 resp.
12309 C, brottgränsen för dragning 400
resp. 450 Mnlm2 (T40 resp. 45 kpXmm2)
och brottöjningen 35 resp. 15—30 N.
Manganin m. fl. legeringar för normalmot-
ständ. För material till normal- och andra
precisionsmotstånd ställer man de allra
högsta krav på resistivitetens konstans och
temperaturoberoende. De skola därjämte
ha lägsta möjliga termoelektriska kraft gent
emot förekommande anslutningsledare,
dvs. gent emot koppar, och måste kunna
bearbetas till tråd av ytterst klena dimen-
sioner. Manganin är det klassiska mate-
rialet härför och uppfyller mycket höga
945
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
