Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
betning av materialet. Mekanisk påkän-
ning verkar höjande på (J.
Tab. 1:4 återger fysikaliska data för
några typlegeringar, och fig. ll4 visar resi-
stansens temperaturberoende med järn och
nikrom som jämförelsematerial.
Konstantan, en legering av 54 Cz) Cu, 45
70 Ni och Tl 70 Mn, användes för samma
ändamål som manganin och därjämte till
regler- och andra driftmotstånd samt till
värmeelement för max. 400 å 5000 C.
Den kan lättare än manganin dras till
tråd av mycket klena dimensioner.
Legeringens användning för mätända-
mål begränsas i viss mån av dess utom-
ordentligt höga termoelektriska kraft gent
emot koppar, 240 »V per grad, vilket kan
göra den oanvändbar till mätdon för myc-
ket låga spänningar. Rör det sig exempel-
vis om 200 okompenserad temperaturdjf-
ferens i ett instrument, kan man räkna
med en störande termokraft av upp emot
1 mV. Å andra sidan gör den höga ter-
mokraften att konstantan i stor utsträck-
ning användes till termoelement.
Resistiviteten är 820=0,50 Wm med tem-
peraturkoefficienten, a20-1»0=tZ-10·5, va-
rierande för olika fabrikat (jfr fig. 1X4).
l allmänhet är or dock negativ, vilken egen-
skap man ofta utnyttjar t. ex. för kompen-
sation av resistansökning hos motstånds-
enheter av koppar. Liksom för manganin
måste precisionsmotstånd av konstantan
värmebehandlas (avspänningsglödgas). Fy-
sikaliska data återfinnas i tab. 1:4.
Järn, stål. Förhållandevis rent järn använ-
des till järn-vätgas-motstånd, s. k. järn-
trådslampor, där man bl. a. utnyttjar
järnets höga temperaturkoefficient, a. för
konstantströmreglering.
Även gjutjärn förekommer som mot-
ståndsmaterial vanligen gjutet i vågfor-
made slingor (kammar), som sammansättas
till motståndsenhetesry s. k. kammotstånd.
För grått gjutjärn varierar resistiviteten
alltefter godsets struktur mellan 0,3 och
Ledande material
1,5 x49m. Högre värde uppnås med högre
kol- och kiselhalt, och för järn med 5 ·a
6 ØZZ si är 92022 «9m.
som ur prissynpunkt fördelaktiga ele-
mentmaterial inom elvärmetekniken kunna
ferritiska kromstål med 25—32 70 Cr och
2—3 70 si anföras. I oxiderande atmos-
fär böra de dock med hänsyn till livs-
längden ej gärna användas för högre tem-
peraturer än ca 1000o C. Exempel på
sådana material är Uddeholms ))Electra 7»,
som har en resistivitet 920=1,05 xcgm med
temperaturkoefficienten azoqu = 4,5«10·4 och
Azo,1000=2,2 · lO-4.
Kromnickelstäl (T25 93 Cr. 18—22 73
Ni och TZ 70 si) med 820=0,9—1 AQm
liksom även andra liknande austenitiska
legeringar användas för samma ändamål.
I regel föredrar man dock material med
mindre temperaturberoende resistivitet (jfr
fig. 1X7).
Nikrom. Nickel-krom- resp. nickel-krom-
järnlegeringar av typen 80 A) Ni, 20
972 Cr resp. 60——65 Ai Ni, 15—20 76 Cr,
15—20 70 Fe, vanligen med små tillsatser
av Mn eller Mo, äro genom sin goda
eldhärdighet väl ägnade som element-
material. De förekomma under handels-
namn som »Nsikrothal 8», »Nikrothal 6))
(A«B Kanthal), »Nichrome V)), »Nichrome
Calido» (Driver Harris), ))B», »C00»
(Heraeus) och sammanfattas vanligen un-
der benämningen nikrom. De användas
också som motståndsmaterial, och deras
goda mekaniska egenskaper och låga vär-
meutvidgningskoefficient göra dem väl
lämpade för skjutmotstånd. Härvid ut-
nyttjar man dessutom den genom värme-
behandling i oxiderande atmosfär utbil-
dade kromoxidhuden till varvisolering.
Cenomslagshållfastheten hos denna oxid-
hud rör sig om några volt. «
Högsta drifttemperaturen för ugnsele-
ment av nikromvarianterna är 1000—
11500 C, varvid de ha hög livslängd i
oxiderande ugnsatmosfär. (Jfr fig. IXF och
947
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
