Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ledande material
resistanskarakteristik. se fig. 1X9, som även
ger en uppfattning om storleken hos g.
Kol, grafit. Med kol och grafit avses här
tekniskt framställda produkter, såväl
amorfa som kristallina, vilkas fysikaliska
egenskaper så vitt möjligt lämpats efter
olika användningsändamål. De finna sin
främsta användning som elektroder för
ljusbågsugnar och borstar för maskiner
men också fösr andra kontaktändamål och
som svets-, båglamps- och elementelektro-
der rn. m.
Elektroder eller andra enheter av amorft
kol framställas av kolpulver (sot, antracit,
koks), som blandas med beck eller tjära
till en plastisk massa. Denna sprut- eller
formpressas till stycken av önskad form,
som sedan »brännas» i ugn. Härunder
förkoksas bindmedlen resp. avgå de icke
förkoksningsbara flyktiga ämnena, och
man erhåller en fast och homogen pro-
dukt, fortfarande amorf.
Vid framställning av grafit (elektrogra-
fit) låter man stycken, i princip samman-
satta, formade och brända på samma sätt
som ovan, undergå ytterligare upphett-
ning till så hög temperatur, att såväl kol
som ursprungligt bindmedel övergå i kris-
tallin form, dvs. grafit. Man uppnår där-
för en genomgående enhetlig struktur, och
halten föroreningar blir ytterst låg. För
denna upphettning använder man speciella
elektriska motståndsugnar, som utvecklats
av E. . Acheson, i vilka uppvärmningen
till stor del sker genom strömgenomgång
i kolmaterialet självt.
Ehuru egenskaperna hos amorft kol och
grafit visa rätt väsentliga olikheter använ-
das bådadera jämsides. För de flesta ända-
mål är dock elektrografiten avgjort över-
lägsen ehuru fördelarna ej alltid uppväga
dess avsevärt högre pris· Ugnselektroder
av grafit tillåta sålunda bl. a. två till tre
gånger högre strömbelastning per tvär-
snittsenhet och förbrukas blott hälften så
snabbt som amorft kol. (se exempelvis
H. Weitzer, Stahl und Eisen, 58, l938, s.
542—546.) De viktigaste fysikaliska egen-
skaperna hos normala ugnselektroder
framgå av tab. 1:7.
Kolborstar förekomma i ett så stort antal
varianter från olika tillverkare, att några
vägledande uppgifter utöver firmakatalo-
gernas ej kunna ges. F. ö. är det ofta andra
faktorer än de som stå i samband med
vanligen uppgivna konstanter (resistivitet,
övergångsspänning, hårdhet. slagseghet
m. m.), som inverka på en borstes lämp-
lighet för visst ändamål. Alltefter fram-
ställningssättet och använt lråmaterial kan
man dock särskilja fyra grupper kolbors-
Tab. I: y. Fysikalislca egenskaper hos kol- och elektrografitelektroderl.
(Rumstemperatur där ej annat anges.)
Kolelektrod Crafitelektrod
Vikt per volymsenhet, tXm3 ...................... 1.5—l,6 1,55-—1.7
Resistivitet2, .«9m (L2mm2lm) .................. 40—60 7—12
l,ängdutvidgningskoeff·, 20—1 000o C ............ 4,3——5,5 · 10’6 3,5——5,5 - 10’6
spec. värme, 100o C, VVS-io kg .................. 2850 T1250
Värmeledningsförmåga, 1 4000 C, WU« m ........ 58 140
Begynnande oxidation vid. e«C .................. 300 500
Tryckbrottgräns, IB» Mnlm2 .................... 30—45 20—30
Böjbrottgräns, ess-» MnXm2 ...................... 5—8 5—17
Tillrådlig strömtäthet, Alcm2 .................... 5——10 15—30
lEfter H. Weitzer, stahl dnd Eisen, 58, 1938, s. 544. 1n=lX9,81-s-0,1 kp; 1 MnXmTT
TOJ kp-mm2.
2 Varierar med elektroddimensionen.
951
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
