Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ELEKTROMATERIALLÄRA
seringar. Efter en sådan kommer man ju
att arbeta omkring remanenspunkten, där
reversibla permeabiliteten vanligen är
lägre än »,,. Ju större skillnaden är, desto
instabilare är spolen, och man brukar de-
finiera instabiliteten i procent som
«t)—««rem
H-
·100
Erfarenheten har visat, att denna magne-
tiska instabilitet kan förbättras endast ge-
. nom sänkning av remanensen.
l vissa fall måste man även beakta ma-
terialens bristande stabilitet för termiska
och mekaniska påkänningar.
Material med hög begynnelsepermeabilitet
Material med begynnelsepermeabiliteter
över ca 200 användas huvudsakligen i
transformatorer. Därvid intressera främst
halten uppträdande övertoner och effek-
tiva permeabilitetens frekvensberoende.
Permeabilitetens frekvensberoende (mag-
netisk »skin»-effel(t) orsakas främst av vir-
velströmsförlusterna. Man inför en gräns-
frekvens, f , där permeabiliteten börjar
sjunka mycket snabbt
f ...L.-. L . ——1
g- « ««0««revi2 — Jm-
En jämförelse visar, att fg motsvarar tg öv=
=2-3, vilket betyder, att man i drift måste
arbeta vid frekvenser betydligt under ig.
Fig. 2X7 visar permeabilitetssänkningen
som funktion av frekvensen, varvid gräns-
frekvensen tagits som enhet för den loga-
ritmiska frekvensskalan. Man bör således
- använda så tunn plåt, som av ekonomiska
skäl är möjligt, och resistiviteten bör vara
hög. Permeabiliteten vill man ju hålla uppe.
även om det av fysikaliska skäl i viss mån
är oförenligt med hög resistivitet. Tab.«2:1
innehåller en sammanställning av egenska-
perna hos ett antal mjuka material, ord-
nade efter resistivitetens storlek. Angivna
värden förutsätta en speciell värmebe-
968
kofot-iv WW «z«««-
tos-»
·’————
·-«-. l.–-"
’–-
’-
’
—
s
C- C- Cs Cs -,O 2 s F MH
W;-:»»7k««z
Fig. 2X7. Effektiva begynnelsepermeabili-
tetens beroende ai- frekvensem Dmagnetislc
skin-effekt». (Enl. W. Caueky Arch. Elek-
trotech. IF, 1932. s. 308.)
handling, som inte alltid beskrives. I så-
dana fall måste man låta leverantören
värmebehandla plåten efter stansningen.
Lägger man stor vikt vid låg överton-
halt eller amplitudoberoende induktans,
är även permeabilitetsstegringen av bety-
delse. Denna kan vara mycket olika för oli-
ka material, vilket åskådliggöres av tab.2:2.
Amplitudberoendet kan dock ofta för-
bättras genom ändring ivärmebehand-
lingen, jfr fig. 2-8, varvid man givetvis får
sänka fordringarna på begynnelsepermea-
Æeverstel permeabilitet, ,«,»
svo-
F
Växelfältstyrka , «,,,»,« JVM
Fig. 2X8. Permeabilitetskurvor för en järn-
nickelslegering med 50 70 Ni efter olika
Värmebehandlingan (Enl. Fixtus.)
l Atlm=4« - 10"3(5rsted.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
