Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ELEKTROMATERlALLÅRA
«,»-»««»·a-w-»
AMD-! pewieobflläes -«,e»
lM
Mo M
CD s l? NF s sc » »
Voit elÆltstFwisC islM , Ahi- Fökwoyoetksekmg « Atj-»
Fig. 2l9. Reyersibla permeabilitetens be-
roende av Växelfältstyrkans amplitud och
likströmsmagnetiseringens storlek· Kur-
vorna Nisa, att ett material med amplitud-
beroende permeabilitet också är känsligt
för förmagnetisering l: Kisellegerat järn.
2.- ddHyperm 20». J: ))Nicalloy 400». (Enl.
Sixtus.)
pulver av magnetiskt finfördelat material
med ett bindmedel. Genom denna uppdel-
ning av det magnetiska materialet i från
varandra isolerade små korn sänkas också
virvelströmsförlusterna, varigenom dylika
s. k. pulver-kärnor bli användbara även
vid mycket höga frekvenser. Är kornens
diameter cl (m) och pulverkärnans verk-
samma permeabilitet ,«» blir nämligen
gränsfrekvensen
471 C)
CTH-Ts-
Fig. 2l10 visar den verksamma permeabili-
tetens beroende av pulvrets egen relativa
permeabilitet och halten bindmedel. Med
tanke på risken för kontakt mellan närlig-
gande korn bör bindmedelhalten alltid
hållas så hög, som med hänsyn till ford-
ringarna på permeabilitet är möjligt.
Man uppnår också en betydande sänk-
ning av hysteresfaktorn h vid övergång
till pulvermetoden. Om h och «,» be-
teckna värdena för pulvret och »» är den
resulterande permeabiliteten hos det fär-
diga pulvermaterialet, har man
970
Mems-qwick- verlcoommo « eweobflyht «-
o - xoo zoo ooo ooo soo soo zoo
Polytek- oFm pwevowtetxsp
Fig. 2l10· sambandet mellan verksamma
permeabiliteten .«». hos pulverkårnor och
pulvrets egen permeabilitet, «,, Vid olika
hindmedelhalter. (Enl. Kersten.)
I tab. 2:3 sammanställas typiska värden
för pulverkärnmaterial och isopermer. I
pulver-kärnor användes vanligen rent järn
(t. ex. karbonyljärn), men önskar man
högre gränsfrekvens måste ett material
med högre resistivitet väljas, exempelvis
en järn-nickel-legering, jfr fig. 2l5.
Ex.: som ett enkelt exempel studeras en
järn-nickel-legering med 50 EZ) nickel. Vi
utgå från ,«-kurvan i fig. 2l8 för 7000 C
glödgningstemperatur. Reversibla permea-
biliteten stiger i det närmaste linjärt från
AM» 2000 vid H=0 till 2300 vid H=10
Atlm (=0,127 örsted). Vi få då enligt sam-
bandet «,»=»,,—st-H»m att 1-=15, ty
2 300= 2 000—t-2 « 15 · 10. Permeabiliteten
längs nollkurvan har således stigit till
2150 vid 10 Ätlm. Relativa amplitudbe-
roendet hos en spole med induktansen I-
är då JLXL0=21-l»,,-H»,»=15·10’3·H,»»,
som gäller för Hm«(10 Attm, där man
får JLXL0=0,15=15 W (vilket ju även
framgår direkt ur jämförelse mellan rever-
sibla permeabiliteterna).
Hystereskonstanten li beräknas ur
h-3LL:6,4-1o-s xxx-Ai
» tUZ
x
Hysteresförlustfaktorn tg 73«=, h « H
max —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
